Österbottens trafiksystemplan 2050 bygger på en omvärldsanalys som sträcker sig till 2050 och gestaltar tre olika scenarier
Analysen av verksamhetsmiljön gjordes som ett underlag för visioner och mål. Med hjälp av den gestaltades olika framtidsbilder och deras konsekvenser för trafiksystemets klienter, alltså för människors och olika näringsgrenars behov. Verksamhetsmiljön skapar också ramarna för de resurser som finns och andra utvecklingsbehov än de kundorienterade, som t.ex. miljösynvinklar. Inget av scenarierna förväntas förverkligas som sådant och inget av dem har valts som en eftersträvandsvärd framtidsbild. Tanken har varit att scenarierna ska visa på så många olika framtidsbilder som möjligt och att det ska gå att beakta också annorlunda utvecklingstrender när mål ställs upp.
Scenarierna visar att de flesta utvecklingstrender är möjliga och behovet att betona olika delar av trafiksystemet varierar mellan scenarierna. Många fenomen blir sannolikt en del av Österbottens trafiksystem utan större regionala insatser, som exempelvis att bilarnas drivkraft förnyas eller att elflyg kan göra flygtrafiken till ett mer kostnadseffektivt färdmedel. Utvecklingsarbetet inom dessa sektorer är sannolikt mer reaktivt och möjliggörande för privata aktörer.
Vissa utvecklingstrender är oundvikliga oberoende av verksamhetsmiljön: befolkningen blir äldre, vilket ökar behovet av tillgängliga färdmiljöer och mobilitetstjänster. Förändringarna i åldersstrukturen ökar andelen fritidsresor och resor som människor gör för att handla eller utföra ärenden. Samtidigt som behovet av skolskjutsar kan minska ökar behovet av mobilitets- och transporttjänster för äldre.
Det är dock mycket i områdets trafiksystem som går att påverka genom regional och landskapsomfattande trafiksystemarbete. Olika lösningar för trafiken har betydelse för såväl transporternas smidighet som för attraktionskraften hos hållbara färdsätt. Det är inte bara infrastrukturens funktionsduglighet som kan påverkas regionalt, utan också informationen kan göras lättillgänglig och -förståelig samt mobilitets- och transporttjänsterna lättanvända. Genom proaktiv utveckling kan Österbottens trafiksystem styras i önskad riktning oberoende av de förändringar som sker i omvärlden.
Vision och mål för Österbottens trafiksystemplan 2050 har skapats med hjälp av ovan beskrivna synvinklar. Visionen beskriver den målbild som landskapet vill sträva mot. Målen är mer omfattande och med hjälp av dem eftersträvas också beaktande av de olika utvecklingstrenderna i scenarierna och därmed ett reaktivt utvecklingsgrepp. Bilden visar en gestaltning av hur trafiksystemet i Österbotten skulle kunna se ut efter år 2050. Bilden kombinerar utvecklingstrenderna ur de olika scenarierna och visar vilka uttryck de skulle kunna ta i Österbotten. Bilden gör inte anspråk på att vara heltäckande.
Utgångspunkter för scenarierna och framtidstabell
För omvärldsanalysen valdes scenariometoden eftersom planen spänner över en lång tidsperiod. Under de senaste 30 åren har det skett betydande förändringar i mobilitet och transporter, som t.ex. digitaliseringen av trafikinformation, ökat bilägande, webbhandelns uppkomst samt avregleringen av buss- och taximarknaden.
I och för sig är det också mycket som inte har förändrats: det görs fortfarande ungefär 3 resor/person/dygn med så gott som samma färdmedelsfördelning och dessutom har också hamnarna och flygtrafiken behållit sin roll i den internationella handeln, och det är hushållen som är mest avgörande för människornas mobilitet.
Med hjälp av scenarierna har de potentiella utvecklingstrenderna för de olika faktorerna kunnat varieras och deras gemensamma inverkan på Österbottens trafiksystem bedömas. Scenarierna har använts vid utformningen av mål för trafiksystemplanen och vid bedömning av planens konsekvenser.
Framtidsforskarna förutser att utvecklingen under de följande 30 åren kommer att vara snabbare än den varit hittills. Utvecklingstrender kan inte förutspås men de kan prognostiseras. Det finns många olika prognostiseringskombinationer och i den här planen utgör de tre scenarierna ett försök att utpeka så olika utvecklingsspår och framtidsbilder som möjligt. Detta gör det lättare att uppfatta olika konsekvenser för trafiksystemet och att beakta dem i utarbetandet av mål och åtgärder.
I scenariogranskningen beaktas endast sådana variabler som kan anses vara givna för Österbottens trafiksystemarbete. Trots att utvecklingstrenderna för många identifierade förändringsfaktorer kan och bör påverkas är det inte en del av trafiksystemarbetet. Därför behandlas de i denna scenariogranskning som givna förändringar som kommer utifrån. Avsikten har framför allt varit att upptäcka skillnader mellan olika utvecklingstrender och deras konsekvenser för Österbottens trafiksystem. Scenarierna representerar alltså inte uppvikbara framtidsbilder.
Framtidens förändringsfaktorer har identifierats ur tre synvinklar: människans, ekonomins och miljöns synvinkel. De beskrivs närmare i följande tabell.
Scenario 1: Tekniken räddar oss
Konsekvenser för Österbottens trafiksystem
Den tekniska utvecklingen har begränsat klimatförändringen och människorna har inte ändrat sitt beteende. Den internationella turismen som bygger på flygtrafik och framtidens sätt att ta sig fram på (t.ex. hyperloop, rymdresor) är en av de största branscherna i världen.
Robotiseringen har gett experterna mer arbete. Oberoendet av tid och plats har ökat den s.k. multilokaliteten. Den relativa andelen resor för arbete och uträttande av ärenden har minskat och rusningstopparna har jämnat ut sig. Den decentraliserade befolkningsstrukturen och allt större familjer accentuerar personbilismens roll samtidigt som de disponibla inkomsterna har ökat och gjort det möjligt för allt fler hushåll att skaffa (vätgas)bilar. Personliga luftfarkoster är på väg ut på marknaden och myndigheterna fastställer kraven för luft-körkort. Den ökade markanvändningen i glesbygden har gett nya funktioner längs riksvägarna, vilket utmanar smidigheten och säkerheten för långväga resor.
Energisektorns omvälvning har bidragit till att bl.a. produktion inom batteriteknologi och förnybara bränslen har etablerat sig i Finland och Österbotten. Detta har lett till en betydlig ökning av transporter och pendling. De stärkta statliga finanserna har möjliggjort investeringar i högre servicenivå för rese- och transportkedjorna, där miljöhänsyn samtidigt kunnat beaktas i högre grad än förut. Österbotten har fått sina första intelligenta trafikleder.
Verksamhetsmiljön i scenarierna
Variabel | Utvecklingstrend i scenario 1 |
Åldersstruktur och folkmängd | Nativiteten börjar öka och återgår till samma nivå som på 2000-talet. Tillsammans med invandringen leder det till ökad folkmängd. |
Bosättning i stads- och landsbygdsområden | Urbaniseringen stannar upp, litet inflyttningsöverskott på landsbygden. Multilokalitet är vanligt. |
Beteende och beteendemönster | Beteendeförändringarna är små,
invant beteendemönster lever mestadels
kvar. |
De offentliga finanserna | De offentliga finanserna har
förstärkts betydligt. |
Näringslivsstruktur och export | Industrin och dess tjänster stärks i synnerhet i och med energisektorns omvälvning. Den internationella marknaden är öppen. |
De privata hushållens resurser | Inkomstskillnaderna minskar och den genomsnittliga disponibla inkomsten ökar. |
Begränsning av klimatförändringen | Begränsningen av klimatförändringen misslyckas: målen uppnås inte. |
Andra miljökonsekvenser (buller, grundvatten, biodiversitet) | Behovet att beakta miljökonsekvenserna ökar något. |
Scenario 2: Miljökrisen påverkar värderingarna
Konsekvenser för Österbottens trafiksystem
En allt mindre och äldre befolkning är en utmaning för de offentliga finanserna samtidigt som ekonomin allt mer vilar på inhemska tjänster och cirkulär ekonomi. Industrins transporter har fått en mindre roll i trafiksystemet och de har ersatts med verksamhet inom återvinning och småtransporter. 3D-utskrifter har ersatt produktion i fjärran länder. Några stora investeringar i förbättrad servicenivå för rese- och transportkedjorna har inte kunnat göras och strängare miljökrav (bl.a. buller, grundvatten, utsläpp) har höjt kostnadsberäkningarna.
I Finland är det bara några av de största städerna som haft inflyttningsöverskott och i dem har det blivit dyrare att leva. Eftersom de disponibla inkomsterna inte har ökat har det blivit allt mer populärt att använda kollektivtrafik och att cykla. Samtidigt har behovet av färdtjänster och tillgänglighet ökat, vilket har ökat de offentliga kostnaderna.
Privatbilismen har blivit dyrare i och med att klimatförändringen ska begränsas och flyget har åter blivit ett färdmedel för de välbärgade. I synnerhet de unga är upplysta och har en mer miljömedveten värdegrund, vilket återspeglas i konsumtion och aktiviteter. På fritiden är an allt mer online eller i närmiljön, vilket har minskat på mobilitetsbehovet.
Verksamhetsmiljön i scenarierna
Variabel | Utvecklingstrend i scenario 2 |
Åldersstruktur och folkmängd | Nativiteten stannar vid samma låga nivå som i början av 2020-talet, men folkmänden har hållits stabil i och med invandringen. |
Bosättning i stads- och landsbygdsområden | Koncentration till landsbygdscentra. I små och medelstora städer samt på landsbygden minskar invånarantalet. |
Beteende och beteendemönster | Stora ändringar i beteendet, globala förändringar har omformat värdegrunden. |
De offentliga finanserna | De offentliga finansernas disponibla resurser har minskat betydligt. |
Näringslivsstruktur och export | Den västerländska industrin mister sin konkurrenskraft, ekonomins strukturella tyngdpunkt ligger på inhemska tjänster. |
De privata hushållens resurser | Inkomstskillnaderna polariseras och den disponibla inkomsten hålls kvar på nuvarande nivå |
Begränsning av klimatförändringen | Begränsningen av klimatförändringen lyckas främst genom nya beteendemönster. |
Andra miljökonsekvenser (buller, grundvatten, biodiversitet) | Behovet att beakta miljökonsekvenserna ökar betydligt. |
Scenario 3: Den nuvarande utvecklingstrenden fortsätter
Konsekvenser för Österbottens trafiksystem
Den ökade befolkningen i stadsregionerna är en utmaning för markanvändningen men skapar mer efterfrågan på kollektivtrafik. Den långväga trafiken har blivit smidigare tack vare koncentrerad markanvändning men distributionstransporternas utrymmesbehov är en utmaning i städerna och har därför blivit luftburna. Den relativa andelen fritidsresor ökar då befolkningen blir äldre. Att befolkningen blir äldre märks också som utmaningar inom trafiksäkerhet och tillgänglighetsfrågor. Trafiksäkerheten utmanas också av de extrema väderfenomen som klimatförändringen lett till och deras konsekvenser för bl.a. infrastrukturens funktionsduglighet.
Industrins transporter riktar sig huvudsakligen mot Europa och flygtrafiken har bevarat sin roll för affärsresor. Inga stora förändringar har skett i branschstrukturen. De offentliga finanserna är fortfarande knappa, vilket gör det svårare att förbättra rese- och transportkedjorna. Även de allt högre miljökraven (bl.a. buller, grundvatten) skapar utmaningar för utvecklingen.
Människornas bekvämlighet och vana med från dörr-till dörr-bilismen gör det svårare att införa resekedjor – å andra sidan har ökade inkomstskillnader lett till ökad trafikfattigdom och därmed till mindre mobilitet. Däremot har den distribution och användningen av autonoma fordon som plattformsekonomin medfört ökat den genomsnittliga användningen av personbilar.
Verksamhetsmiljön i scenarierna
Variabel | Utvecklingstrend i scenario 3 |
Åldersstruktur och folkmängd | Nativiteten fortsätter att sjunka, folkmängden minskar trots invandringen. |
Bosättning i stads- och landsbygdsområden | Befolkningen ökar i alla stadsområden och minskar på landsbygden.Pendlingen mellan stadsregionerna ökar. |
Beteende och beteendemönster | Beteendeförändringarna är små, invant beteendemönster lever mestadels kvar. |
De offentliga finanserna | De offentliga finansernas resurser motsvarar nuläget (före pandemin). |
Näringslivsstruktur och export | Protektionism råder, industrins marknader koncentreras till Europa. |
De privata hushållens resurser | Inkomstskillnaderna polariseras och den disponibla inkomsten hålls kvar på nuvarande nivå |
Begränsning av klimatförändringen | Begränsningen av klimatförändringen misslyckas: målen uppnås inte. |
Andra miljökonsekvenser (buller, grundvatten, biodiversitet) | Behovet att beakta miljökonsekvenserna ökar något. |