Planens effektfullhet har bed\u00f6mts utifr\u00e5n den riksomfattande trafiksystemplanens bed\u00f6mningsram. Dessutom har effekten av \u00e5tg\u00e4rderna bed\u00f6mts i relation till serviceniv\u00e5n p\u00e5 resor och transporter. Vid bed\u00f6mningen har det beaktats att de effekter som efterstr\u00e4vas i mycket h\u00f6g grad \u00e4r beroende av l\u00f6sningar som valts p\u00e5 nationell och internationell niv\u00e5 och som inte g\u00e5r att p\u00e5verka s\u00e4rskilt mycket genom \u00e5tg\u00e4rder p\u00e5 landskapsniv\u00e5. Men ocks\u00e5 omv\u00e4rlden och f\u00f6r\u00e4ndringar i den har ofta st\u00f6rre inverkan p\u00e5 m\u00e5luppfyllelsen \u00e4n de \u00e5tg\u00e4rder som vidtas f\u00f6r att utveckla trafiksystemet.<\/p>\n\n\n\n
De spets\u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r de n\u00e4rmaste \u00e5ren som anges i planen skulle, om de genomf\u00f6rs, betydligt f\u00f6rb\u00e4ttra \u00d6sterbottens nationella och internationella tillg\u00e4nglighet och d\u00e4rmed ocks\u00e5 konkurrenskraften. Utvecklingen av hamnarna i \u00d6sterbotten och f\u00f6rbindelserna till dem har stor betydelse f\u00f6r varutransporterna, vilket i sin tur har en central betydelse f\u00f6r den nationella tillg\u00e4ngligheten. Den internationella tillg\u00e4ngligheten inom persontrafiken tillgodoses genom flygtrafiken och f\u00f6rbindelserna till Skandinavien ocks\u00e5 genom sj\u00f6trafiken.<\/p>\n\n\n\n
Tillg\u00e4ngligheten mellan regionerna f\u00f6rb\u00e4ttras i synnerhet i huvudbanans riktning genom j\u00e4rnv\u00e4gstrafiken och utvecklingskorridoren f\u00f6r riksv\u00e4g 8 samt mot huvudstadsregionen genom v\u00e4gtrafiken. \u00c4ven utvecklingen av tv\u00e4rg\u00e5ende f\u00f6rbindelser har beaktats med en s\u00e4rskild betoning p\u00e5 marktrafikf\u00f6rbindelserna till hamnarna.<\/p>\n\n\n\n
Planen framh\u00e4ver starkt utvecklingen av resekedjor och de f\u00f6reslagna \u00e5tg\u00e4rderna g\u00f6r resekedjorna betydligt smidigare. \u00c5tg\u00e4rderna f\u00f6ruts\u00e4tter delvis \u00e5tg\u00e4rder p\u00e5 riksniv\u00e5, t.ex. n\u00e4r det g\u00e4ller interoperabiliteten mellan biljett- och informationssystem. Smidigare resekedjor \u00f6kar kollektivtrafikens betydelse f\u00f6r omr\u00e5dets tillg\u00e4nglighet (bl.a. utveckling av knutpunkter och anslutningsf\u00f6rbindelser). Kollektivtrafikens serviceniv\u00e5 f\u00f6rb\u00e4ttras i synnerhet i stadsregionerna liksom \u00e4ven anslutningstrafiken till stomlederna. Arbetsplatsernas, skolornas och servicens tillg\u00e4nglighet till fots och med cykel f\u00f6rb\u00e4ttras i synnerhet i t\u00e4torterna. I glesbygden kan den nuvarande tillg\u00e4ngligheten tillgodoses ocks\u00e5 f\u00f6r inv\u00e5nare utan bil genom att bes\u00f6kstrafiken utvecklas och persontransporterna \u00f6ppnas upp.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r det g\u00e4ller resor i vardagen betonar utvecklingslinjerna och \u00e5tg\u00e4rderna i planen g\u00e5ng, cykling och kollektivtrafik som en del av smidiga resekedjor. Genomf\u00f6randet av planen f\u00f6rb\u00e4ttrar serviceniv\u00e5n i synnerhet f\u00f6r dem som r\u00f6r sig inom stadsregionerna och dem som pendlar fr\u00e5n stadsregionerna. \u00c5tg\u00e4rderna f\u00f6rb\u00e4ttrar ocks\u00e5 serviceniv\u00e5n n\u00e5got f\u00f6r dem som r\u00f6r sig i glesbygden.<\/p>\n\n\n\n
Serviceniv\u00e5n f\u00f6r bilismen tillgodoses i synnerhet genom v\u00e4gprojekt. I l\u00e5ngv\u00e4ga trafik framh\u00e4vs s\u00e4kerst\u00e4llande av flygtrafiken och anv\u00e4ndningen av sp\u00e5rtrafik s\u00e4rskilt genom utveckling av huvudbanan och dess anslutningar.<\/p>\n\n\n\n
Serviceniv\u00e5n f\u00f6r transporter f\u00f6rb\u00e4ttras i synnerhet genom utvecklings\u00e5tg\u00e4rder l\u00e4ngs E8-korridoren (kasik\u00e4yt\u00e4v\u00e4), utveckling av hamnf\u00f6rbindelserna och -samarbetet samt genom utveckling av f\u00f6rbindelserna till tillv\u00e4xtcentra. Serviceniv\u00e5n och verksamhetsf\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gstransporter och intermodala transporter f\u00f6rb\u00e4ttras genom en kapacitets\u00f6kning p\u00e5 huvudbanan och genom utveckling av j\u00e4rnv\u00e4garna ut till hamnarna. Transporternas serviceniv\u00e5 f\u00f6rb\u00e4ttras ocks\u00e5 betydligt p\u00e5 huvudv\u00e4gn\u00e4tet. Utanf\u00f6r huvudv\u00e4gn\u00e4tet bygger s\u00e4kerst\u00e4llandet av transporter huvudsakligen p\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder som \u00e4r mer v\u00e4lriktade \u00e4n hittills med tanke p\u00e5 de centrala transporterna (prioritering av v\u00e4gn\u00e4tet p\u00e5 k\u00e4rnlandsbygden). Stadslogistikens f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6rb\u00e4ttras i Vasaregionen.<\/p>\n\n\n\n
Planen riktar in sig p\u00e5 att minska v\u00e4xthusgasutsl\u00e4ppen fr\u00e5n v\u00e4gtrafiken bl.a. genom att den efterstr\u00e4var en h\u00f6gre andel f\u00f6r sp\u00e5rtrafiken och h\u00e5llbara f\u00e4rds\u00e4tt. \u00c5tg\u00e4rdernas effekt p\u00e5 minskningen av koldioxidutsl\u00e4pp kan dock f\u00f6rbli liten. Endast insatser p\u00e5 landskapsniv\u00e5 r\u00e4cker inte f\u00f6r att minska koldioxidutsl\u00e4ppen, utan det beh\u00f6vs ocks\u00e5 nationella riktlinjer och i synnerhet ekonomisk styrning f\u00f6r att bilbest\u00e5ndet ska f\u00f6rnyas och g\u00e5 \u00f6ver till renare drivkrafter.<\/p>\n\n\n\n
I planen beaktas inte anpassningen till klimatf\u00f6r\u00e4ndringen, exponering f\u00f6r n\u00e4rutsl\u00e4pp, buller och vibrationer, anv\u00e4ndning av naturresurser eller risker f\u00f6r vatten och jordm\u00e5n, men de anses ing\u00e5 i de noggrannare projekt- och byggplanerna. Utg\u00e5ngsl\u00e4get \u00e4r att alla nya trafikprojekt \u00e4r inriktade p\u00e5 en minimering av buller och vibration samt minimering av risker f\u00f6r vatten och jordm\u00e5n. De skademinskande effekterna h\u00e4nf\u00f6r sig d\u00e4rmed till de omr\u00e5den f\u00f6r vilka det har identifierats flest betydande utvecklingsprojekt.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4rutsl\u00e4ppen, som kv\u00e4veoxider och luftburna partiklar, minskar n\u00e4r alternativa drivkrafter blir vanligare inom s\u00e5v\u00e4l privatbilismen som den tunga trafiken. Dessutom st\u00f6der planen en minskning av n\u00e4rutsl\u00e4pp i synnerhet i st\u00e4derna genom att efterstr\u00e4va en \u00f6kning av h\u00e5llbara f\u00e4rds\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n
Planen po\u00e4ngterar en f\u00f6rb\u00e4ttring av serviceniv\u00e5n f\u00f6r g\u00e5ng, cykling och kollektivtrafik. Tillg\u00e4ngligheten f\u00f6r t.ex. personer med funktionsneds\u00e4ttning har beaktats i utvecklingen av resekedjor och mobilitetstj\u00e4nster. Dessutom anses den ing\u00e5 i j\u00e4mlikhetsm\u00e5len och i infrastrukturprojekt som senare genomf\u00f6rs utifr\u00e5n planen.<\/p>\n\n\n\n
Den \u00e5ldrande befolkningen har beaktats i planen. Som svar p\u00e5 de utmaningar detta medf\u00f6r ska enligt planen inte bara tillg\u00e4ngligheten utvecklas, utan \u00e4ven bl.a. bes\u00f6kstrafiken och trafiktj\u00e4nsterna p\u00e5 landsbygden. I planen framh\u00e4vs digitala tj\u00e4nster, vilket kan inneb\u00e4ra utmaningar f\u00f6r de \u00e4ldre \u00e5ldersgrupperna samt hos specialgrupper.<\/p>\n\n\n\n
Planen betonar en h\u00e5llbar och balanserad regionstruktur. Utvecklingsf\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r regionerna har beaktats i synnerhet i de m\u00e5l som handlar om n\u00e4ringslivets transporter och tillg\u00e5ngen p\u00e5 arbetskraft. Om planen f\u00f6rverkligas har den positiva effekter p\u00e5 regionernas utvecklingsf\u00f6ruts\u00e4ttningar.<\/p>\n\n\n\n
Planen g\u00e4ller p\u00e5 landskapsniv\u00e5 och kan inte g\u00e5 in f\u00f6r en precisionsniv\u00e5 med bed\u00f6mning av konsekvenserna f\u00f6r levnadsf\u00f6rh\u00e5llanden, byggd milj\u00f6 eller landskap.<\/p>\n\n\n\n
I \u00e5tg\u00e4rderna beaktas transportsynvinkeln och i synnerhet p\u00e5 bann\u00e4tet har flaskhalsar f\u00f6r transporter identifierats. Genom att avl\u00e4gsna dem kan den samh\u00e4llsekonomiska effektiviteten och f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r ekonomisk tillv\u00e4xt f\u00f6rb\u00e4ttras. Nyttan koncentreras fr\u00e4mst till spetsbranscherna, i glesbygden \u00e4r effekterna beroende av resurserna f\u00f6r underh\u00e5ll av det l\u00e4gre v\u00e4gn\u00e4tet. I mer ing\u00e5ende projektbed\u00f6mningar \u00e4r det viktigt att beakta ocks\u00e5 konsekvenserna f\u00f6r f\u00f6retag och hush\u00e5ll f\u00f6r att de effektivitetsm\u00e5l som presenteras i planen ska n\u00e5s.<\/p>\n\n\n\n
Planen lyfter fram trafiks\u00e4kerheten, vars f\u00f6rb\u00e4ttrande \u00f6kar den samh\u00e4llsekonomiska effektiviteten. Genom styrning av mobiliteten, vilket ocks\u00e5 betonas i planen, kan en k\u00e4nnbar ekonomisk nytta n\u00e5s i fr\u00e5ga om folkh\u00e4lsan.<\/p>\n\n\n\n
En allm\u00e4n ekonomisk utveckling, som inneb\u00e4r mer resurser f\u00f6r uppr\u00e4tth\u00e5llande och utveckling av trafiklederna, har en stor inverkan p\u00e5 hur \u00e5tg\u00e4rderna och deras effekter f\u00f6rverkligas. Genomf\u00f6randet av de angivna spets\u00e5tg\u00e4rderna avg\u00f6rs huvudsakligen av andra \u00e4n landskapet \u00d6sterbotten eller kommunerna och d\u00e5 p\u00e5verkas m\u00e5luppfyllelsen av hur v\u00e4l landskapets intressebevakning lyckas och av de beslut som tas p\u00e5 riksniv\u00e5.<\/p>\n\n\n\n
Om \u00e5tg\u00e4rderna genomf\u00f6rs f\u00f6rb\u00e4ttrar de i synnerhet v\u00e4gtrafiks\u00e4kerheten p\u00e5 huvudlederna, mobilitetsmilj\u00f6ernas s\u00e4kerhet i t\u00e4torterna samt s\u00e4kerheten i hela trafiksystemet i och med attitydutvecklingen. S\u00e4kerhetsnyttan som digitaliseringen och automatiseringen inom trafiken medf\u00f6r realiseras p\u00e5 sikt.<\/p>\n\n\n\n
\u00d6sterbottens trafiksystemplan har inga direkta konsekvenser f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gstrafikens, sj\u00f6fartens eller luftfartens s\u00e4kerhet eller f\u00f6r informationss\u00e4kerheten inom trafiken.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"neve_meta_sidebar":"full-width","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"on","neve_meta_content_width":100,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","_themeisle_gutenberg_block_has_review":false},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/liikenne.pohjanmaa.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/932"}],"collection":[{"href":"https:\/\/liikenne.pohjanmaa.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/liikenne.pohjanmaa.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/liikenne.pohjanmaa.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/liikenne.pohjanmaa.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=932"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/liikenne.pohjanmaa.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/932\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1388,"href":"https:\/\/liikenne.pohjanmaa.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/932\/revisions\/1388"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/liikenne.pohjanmaa.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=932"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}