{"id":665,"date":"2021-06-17T16:11:48","date_gmt":"2021-06-17T13:11:48","guid":{"rendered":"http:\/\/u62590.www2.webdomain.fi\/?page_id=665"},"modified":"2022-03-15T13:03:28","modified_gmt":"2022-03-15T11:03:28","slug":"tavoitteiden-tarkennukset","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/liikenne.pohjanmaa.fi\/sv\/tavoitteiden-tarkennukset\/","title":{"rendered":"Precisering av m\u00e5len"},"content":{"rendered":"
<\/span>
\n

Exportf\u00f6retagens transportkedjor har en serviceniv\u00e5 som h\u00e5ller nationell toppniv\u00e5<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\n
\n

Precisering av m\u00e5let<\/em><\/strong>: Exportf\u00f6retagen \u00e4r en kundgrupp som dimensionerar serviceniv\u00e5n f\u00f6r \u00d6sterbottens trafiksystem. N\u00e4r serviceniv\u00e5n f\u00f6r exportf\u00f6retagens transportkedjor \u00e4r s\u00e4krad, fungerar ocks\u00e5 transporterna i det stora hela i \u00f6vriga f\u00f6retag. Transportkedjor \u00e4r b\u00e5de anskaffnings- och leveranstransporter med alla transports\u00e4tt (v\u00e4g-, j\u00e4rnv\u00e4gs-, sj\u00f6- och flygtrafik). F\u00f6r att m\u00e5let ska uppn\u00e5s \u00e4r f\u00f6ruts\u00e4ttningen att ut\u00f6ver trafikleder \u00e4ven hamnar och andra knutpunkter utvecklas.<\/p>\n\n\n\n

Beskrivning av nul\u00e4get<\/em><\/strong>: Bristerna i farledernas serviceniv\u00e5 \u00e4r att de \u00e4r smala (s\u00e4rskilt i Vasa) och grunda (s\u00e4rskilt i Kask\u00f6). Huvudv\u00e4gn\u00e4tets serviceniv\u00e5 \u00e4r ur transportsynvinkel enligt enligt den strategiska l\u00e4gesbilden f\u00f6r det nationella trafikn\u00e4tet (2021)<\/a> p\u00e5 landets medelniv\u00e5. P\u00e5 landsbygdsomr\u00e5den finns det mycket industri, vilket framh\u00e4ver betydelsen av l\u00e5gtrafikerade v\u00e4gn\u00e4t. I nul\u00e4get \u00e4r det l\u00e5gtrafikerade v\u00e4gn\u00e4tets d\u00e5liga skick och reparationsskulden som \u00f6kat under de senaste \u00e5rtiondena en utmaning. J\u00e4rnv\u00e4gstransporterna i \u00d6sterbotten \u00e4r huvudsakligen hamntransporter och den st\u00f6rsta bristen d\u00e5 det g\u00e4ller sp\u00e5rbundna transporter \u00e4r att Sydbottenbanan inte \u00e4r elektrifierad.<\/p>\n\n\n\n

Beskrivning av m\u00e5lbilden<\/em><\/strong>: Smarta l\u00f6sningar f\u00f6r huvudv\u00e4garna m\u00f6jligg\u00f6r effektiva transporter, alla hamnar i \u00d6sterbotten har en elektrifierad sp\u00e5rf\u00f6rbindelse och farlederna begr\u00e4nsar inte fartygsstorleken. Mediterranean och North Sea-Baltic).<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/a>
Bildtext: F\u00f6r \u00d6sterbotten viktiga f\u00f6rbindelseriktningar \u00e4r exportkustens utvecklingskorridor, nationella f\u00f6rbindelser till tillv\u00e4xtcentra, internationella sj\u00f6- och flygtrafikf\u00f6rbindelser samt f\u00f6rbindelse till Ume\u00e5 och via den l\u00e4ngs batteriindustrikorridoren till norska kusten. Dessa riktningar f\u00f6r f\u00f6rbindelserna f\u00f6renar \u00d6sterbotten med TEN-T-korridorerna (Scandinavian-Mediterranean och North Sea-Baltic).<\/mark><\/figcaption><\/figure><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
<\/span>
\n

Konkurrenskraftiga internationella och nationella f\u00f6rbindelser har s\u00e4kerst\u00e4llts f\u00f6r persontrafiken<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\n
\n

Internationella f\u00f6rbindelser<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

Precisering av m\u00e5let<\/em><\/strong>: Verksamheten och tillv\u00e4xten i landskapets starka exportf\u00f6retag samt etableringen av nya f\u00f6retag f\u00f6ruts\u00e4tter konkurrenskraftiga persontrafikf\u00f6rbindelser till Europas anslutningsflygplatser och \u00f6ver Kvarken. Anslutningsf\u00f6rbindelserna till Helsingfors-Vanda kan inte ers\u00e4ttas med t\u00e5gtrafik under de n\u00e4rmaste \u00e5rtiondena.<\/p>\n\n\n\n

Beskrivning av nul\u00e4get<\/em><\/strong>: Innan covid-19-pandemin var flygresor tur och retur till Europas stora st\u00e4der m\u00f6jliga under en arbetsdag. Anslutningsflyg kunde f\u00e5s p\u00e5 samma biljett och med sk\u00e4liga bytestider p\u00e5 anslutningsflygplatsen. Mellan Vasa och Ume\u00e5 finns det en regelbunden f\u00e4rjef\u00f6rbindelse.<\/p>\n\n\n\n

Beskrivning av m\u00e5lbilden<\/em><\/strong>: Vasa flygplats har f\u00f6rbindelser till minst tv\u00e5 anslutningsflygplatser och Karleby-Jakobstads flygplats till minst en anslutningsflygplats p\u00e5 s\u00e5dana tider att det \u00e4r m\u00f6jligt att ansluta sig till den internationella v\u00e5gen. F\u00f6rbindelserna \u00e4r tryggade p\u00e5 l\u00e5ng sikt. Vid sidan om f\u00e4rjetrafiken m\u00f6jligg\u00f6r elflygtrafiken snabba f\u00f6rbindelser \u00f6ver Kvarken.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

Flygf\u00f6rbindelsen till Helsingfors-Vanda-flygplats m\u00f6jligg\u00f6r framf\u00f6r allt en smidig och snabb anslutning till internationella anslutningsflyg.<\/mark><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\n

Nationella f\u00f6rbindelser<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

Precisering av m\u00e5let<\/em><\/strong>: N\u00e4r det g\u00e4ller nationella persontrafikf\u00f6rbindelser \u00e4r i synnerhet f\u00f6rbindelserna mellan regioncentrumen i \u00d6sterbotten och de st\u00f6rsta landskapscentrumen i Finland viktiga och betj\u00e4nar fr\u00e4mst arbetsrese- och fritidstrafik.<\/p>\n\n\n\n

Beskrivning av nul\u00e4get<\/em><\/strong>: De nationella persontrafikf\u00f6rbindelserna mot Tammerfors och Ule\u00e5borg st\u00f6der sig p\u00e5 huvudbanans t\u00e5gtrafik, d\u00e4r serviceniv\u00e5n \u00e4r god. \u00d6sterbotten f\u00f6renas med de n\u00e4rmaste landskapscentrumen l\u00e4ngs landsv\u00e4gsn\u00e4tets huvudleder i riktning mot Jyv\u00e4skyl\u00e4. Huvudv\u00e4garnas serviceniv\u00e5 h\u00e5ller enligt den strategiska l\u00e4gesbilden f\u00f6r det nationella trafikn\u00e4tet (2021)<\/a> nationell medelniv\u00e5. Serviceniv\u00e5n f\u00f6r den l\u00e5ngv\u00e4ga busstrafiken har utformats enligt efterfr\u00e5gan enligt marknadsvillkor. Fr\u00e5n Vasa- och Jakobstadsregionen \u00e4r flygtrafiken det snabbaste f\u00e4rdmedlet till huvudstadsregionen, men dess betydelse \u00e4r st\u00f6rre inom internationell trafik \u00e4n inom inrikestrafik. F\u00f6rbindelsestr\u00e4ckan riksv\u00e4g 3 Laihela-Jalasj\u00e4rvi i enlighet med landskapets gemensamma vilja finns inte med i huvudledsf\u00f6rordningen<\/a>. I samband med beredningen av den riksomfattande trafiksystemplanen har f\u00f6rordningens funktionsduglighet utretts och det finns ingen orsak att \u00e4ndra den.<\/a>. <\/p>\n\n\n\n

Beskrivning av m\u00e5lbilden<\/em><\/strong>: Kollektivtrafikservicen fungerar som en enhetlig helhet och den har kraftig efterfr\u00e5gan, vilket m\u00f6jligg\u00f6r verksamhet p\u00e5 marknadsvillkor. Restiderna inom t\u00e5gtrafiken har blivit kortare och huvudv\u00e4garna har med personbilstrafiken konkurrenskraftiga stomf\u00f6rbindelser n\u00e4r det g\u00e4ller busstrafiken d\u00e4r effektiva anslutningsf\u00f6rbindelser har s\u00e4kerst\u00e4llts. \u00c4ven en kostnadseffektiv och koldioxidneutral flygtrafik betj\u00e4nar de nationella f\u00f6rbindelserna.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/a>
Bildtext<\/mark>: Landsv\u00e4gs- och j\u00e4rnv\u00e4gsn\u00e4tets huvudleder samt det \u00f6vriga riks- och stamv\u00e4gn\u00e4tet och bann\u00e4tet. K\u00e4lla: Trafikledsverket<\/a>P\u00e5 bilden har landskapets vilja om att inlemma riksv\u00e4g 3 p\u00e5 str\u00e4ckan Laihela-Jalasj\u00e4rvi i n\u00e4tet lagts till.<\/mark><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

<\/span>
\n

F\u00f6rbindelserna mellan centrumen \u00e4r snabba och smidiga<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\n
\n
\n
\n

Precisering av m\u00e5let<\/em><\/strong>: Med f\u00f6rbindelser mellan centrumen avses h\u00e4r f\u00f6rbindelsestr\u00e4ckor mellan kommun- och regioncentrum i \u00d6sterbotten samt arbets- och studieresor \u00f6ver landskapsgr\u00e4nserna, s\u00e5som Vasa-Sein\u00e4joki och Jakobstad-Karleby. F\u00f6rbindelserna mellan centrumen fungerar som anslutningsf\u00f6rbindelser till kollektivtrafikens riksomfattande stomf\u00f6rbindelser.<\/p>\n\n\n\n

Beskrivning av nul\u00e4get<\/em><\/strong>: Trafiken mellan centrumen \u00e4r kraftigt personbilsdominerad, vilket framh\u00e4ver inte bara betydelsen av huvudn\u00e4tverkets utan ocks\u00e5 regionv\u00e4gsn\u00e4tets skick och underh\u00e5ll. Detta \u00e4r ocks\u00e5 en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att kunna ordna en effektiv kollektivtrafik. F\u00f6r n\u00e4rvarande g\u00f6r kollektivtrafiken det m\u00f6jligt att under byr\u00e5arbetstid, men serviceniv\u00e5 \u00e4r inte konkurrenskraftig i f\u00f6rh\u00e5llande till personbilstrafiken<\/p>\n\n\n\n

Beskrivning av m\u00e5lbilden<\/em><\/strong>: Ett f\u00f6rb\u00e4ttrat v\u00e4g- och j\u00e4rnv\u00e4gsn\u00e4t g\u00f6r det m\u00f6jligt att ordna effektiv kollektivtrafik. Anv\u00e4ndningen av kollektivtrafik har \u00f6kat, biljetterna kan samanv\u00e4ndas och informationen finns tillg\u00e4nglig enkelt och mobilt.<\/p>\n\n\n\n

—<\/p>\n\n\n\n

Bildtext: S\u00f6dra \u00d6sterbottens NTM-centrals f\u00f6rslag till m\u00e5l f\u00f6r kollektivtrafikens serviceniv\u00e5 inom centralens befogenhetsomr\u00e5de. I samband med arbetet har \u00d6sterbottens och grannlandskapens viktigaste centrum identifierats med tanke p\u00e5 kollektivtrafikutbudet. K\u00e4lla: S\u00f6dra \u00d6sterbottens NTM-centrals plan f\u00f6r kollektivtrafikens serviceniv\u00e5, 2018. Etel\u00e4-Pohjanmaan ELY-keskuksen joukkoliikenteen palvelutasosuunnitelma, 2018<\/a><\/mark><\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/a>
<\/span><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

<\/span>
\n

Innovativa trafiktj\u00e4nster p\u00e5 landsbygden och i st\u00e4derna underl\u00e4ttar mobiliteten f\u00f6r alla<\/strong><\/strong><\/p>\n\n\n\n

\n
\n

Precisering av m\u00e5let<\/em><\/strong>: Med innovativa trafiktj\u00e4nster avses h\u00e4r i st\u00e4derna, som till\u00e4gg till den traditionella kollektivtrafiken, till exempel anropsstyrd kollektivtrafik, samanv\u00e4nda bilar samt system f\u00f6r stadscyklar och elsparkbr\u00e4den. P\u00e5 landsbygden inneb\u00e4r nya mobilitetstj\u00e4nster huvudsakligen att offentliga transporter och informations-, biljett och avgiftssystem som st\u00f6der dem \u00f6ppnas s\u00e5 att de blir tillg\u00e4ngliga f\u00f6r alla.<\/p>\n\n\n\n

Beskrivning av nul\u00e4get<\/em><\/strong>: Efterfr\u00e5gan p\u00e5 traditionell kollektivtrafik har minskat utanf\u00f6r stadsomr\u00e5dena. P\u00e5 stadsomr\u00e5dena \u00e4r efterfr\u00e5gepotentialen st\u00f6rre, men nya mobilitetstj\u00e4nster finns tillg\u00e4ngliga bara i liten m\u00e5n. M\u00f6jligheterna f\u00f6r mobilitetstj\u00e4nster p\u00e5 glest bebyggda omr\u00e5den har utretts och m\u00e5nga m\u00f6jligheter har identifierats i att offentligt upphandlade transporter \u00f6ppnas. Praktiskt genomf\u00f6rande f\u00f6rekommer \u00e4nnu inte.<\/p>\n\n\n\n

Beskrivning av m\u00e5lbilden<\/em><\/strong>: Enligt m\u00e5lbilden \u00e4r urvalet av mobilitetstj\u00e4nster m\u00e5ngsidigare. I stadsregionerna utnyttjas bland annat paketering av trafiktj\u00e4nster, digitala l\u00f6sningar och sj\u00e4lvk\u00f6rande fordon. P\u00e5 landsbygden \u00e4r offentligt upphandlade transporter \u00f6ppna f\u00f6r alla och informationen om dem \u00e4r l\u00e4tt att tillg\u00e5. Genom att utnyttja digitaliseringen kan man f\u00f6rmedla och kombinera transporterna effektivt. Samarbetet mellan den offentliga sektorn och trafikbranschens f\u00f6retag har f\u00f6rt\u00e4tats. I forts\u00e4ttningen kommer v\u00e4lf\u00e4rdsomr\u00e5det att ha en betydande roll n\u00e4r det g\u00e4ller att utveckla transporttj\u00e4nsterna.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/a>
Bildtext: I digitalboxprojektet om transporter och mobilitet p\u00e5 landsbygden struktureras samh\u00e4llets transporter och vilka som ansvarar f\u00f6r dem. Genom att kombinera transporter \u00e4r det m\u00f6jligt b\u00e5de att spara kostnader och att erbjuda en b\u00e4ttre serviceniv\u00e5. K\u00e4lla: Projektets webbplats.<\/a> <\/mark><\/figcaption><\/figure><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
<\/span>
\n

Trafiksystemet reagerar effektivt p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i mobilitets- och transportbehoven<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\n
\n

Precisering av m\u00e5let<\/em><\/strong>: Mobilitets- och transportbehoven f\u00f6r\u00e4ndras st\u00e4ndigt. Det uppst\u00e5r b\u00e5de f\u00f6r\u00e4ndringar som kr\u00e4ver snabba \u00e5tg\u00e4rder, s\u00e5som nya f\u00f6retagsinvesteringars behov i fr\u00e5ga om trafiksystemet, och f\u00f6r\u00e4ndringar som f\u00f6ruts\u00e4tter l\u00e5ngsamma \u00e5tg\u00e4rder, till exempel f\u00f6r\u00e4ndringar som har att g\u00f6ra med befolkningens \u00e5ldrande eller attityder. Behov av att reagera orsakas dessutom bland annat av f\u00f6r\u00e4ndringar i finansieringsprioritering, lagstiftning, tryck p\u00e5 grund av klimatm\u00e5l, pandemier, handelns strukturf\u00f6r\u00e4ndring och politiska prioriteringsf\u00f6r\u00e4ndringar. Alla dessa b\u00f6r man kunna svara mot effektivt p\u00e5 olika regionniv\u00e5er. Centralt \u00e4r att verksamhetsmodellerna \u00e4r effektiva och att organisationer och viktiga intressentgrupper bedriver ett t\u00e4tt och koordinerat samarbete.<\/mark><\/p>\n\n\n\n

Beskrivning av nul\u00e4get<\/em><\/strong>: I \u00d6sterbotten bedrivs trafiksystemarbetet koordinerat av landskapsf\u00f6rbundet effektivt b\u00e5de p\u00e5 region- och landskapsniv\u00e5. Arbetsgrupperna samlas regelbundet och till st\u00f6d f\u00f6r verksamheten har man tillsammans med tv\u00e5 andra landskap och NTM-centralen i S\u00f6dra \u00d6sterbotten upphandlat ett konsultuppdrag. T\u00e4tt samarbete bedrivs med S\u00f6dra och Mellersta \u00d6sterbotten och ett samarbete med sex landskap \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng enligt V\u00e4stra Finlands gemensamma trafikstrategi.<\/a> F\u00f6r\u00e4ndringarna i mobilitets- och transportbehoven f\u00f6ljs upp, men uppf\u00f6ljningsmetoderna kan utvecklas.<\/mark><\/p>\n\n\n\n

Beskrivning av m\u00e5lbilden<\/em><\/strong>: Enligt m\u00e5lbilden har verksamhetsmodellen f\u00f6r trafiksystemarbetet i \u00d6sterbotten effektiverats b\u00e5de p\u00e5 region- och landskapsniv\u00e5. \u00d6sterbottens existerande och kommande behov har beaktats bra i det nationella trafiksystemarbetet. Uppf\u00f6ljningen av trafiksystemets tillst\u00e5nd \u00e4r organiserad och effektiva verktyg finns till f\u00f6rfogande f\u00f6r det.<\/mark><\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/a>
Bildtext: I trafiksystemarbetet kan \u00e5tminstone f\u00f6ljande niv\u00e5er identifieras: nationell (Trafik12), \u00f6ver landskapsgr\u00e4nserna, inom landskapet, regional och lokal. \u00d6sterbotten bedriver trafiksystemarbete \u00f6ver landskapsgr\u00e4nserna med grannlandskapen S\u00f6dra \u00d6sterbotten och Mellersta \u00d6sterbotten samt med det mera vidstr\u00e4ckta omr\u00e5det v\u00e4stra Finland.<\/mark><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

<\/span>
\n

Trafiksystemet m\u00f6jligg\u00f6r tillg\u00e4ngliga och sammanh\u00e4ngande resekedjor<\/strong><\/strong><\/strong><\/strong><\/strong><\/p>\n\n\n\n

\n
\n

Precisering av m\u00e5let<\/em><\/strong>: I \u00d6sterbotten \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att vid sidan om personbilismen ocks\u00e5 allt b\u00e4ttre utnyttja potentialen f\u00f6r andra f\u00e4rdmedel. I praktiken \u00e4r n\u00e4stan alla som f\u00e4rdas \u00e4r \u201dblandanv\u00e4ndare\u201d av olika f\u00e4rdmedel och n\u00e4stan alla resor best\u00e5r av kombinationer av olika f\u00e4rds\u00e4tt. I st\u00e4llet f\u00f6r att utveckla enskilda f\u00e4rdmedel borde man utveckla resekedjornas smidighet, vilket inneb\u00e4r till exempel att det \u00e4r l\u00e4tt att f\u00f6rflytta sig fr\u00e5n ett f\u00e4rdmedel till ett annat, gemensamma biljettsystem samt information i realtid. Resekedjornas tillg\u00e4nglighet framh\u00e4vs i och med att befolkningen \u00e5ldras.<\/p>\n\n\n\n

Beskrivning av nul\u00e4get<\/em><\/strong>: Planeringen som utg\u00e5r fr\u00e5n resekedjor \u00e4r \u00e4nnu p\u00e5 blygsam niv\u00e5 i hela Finland. I \u00d6sterbotten har man bedrivit utvecklingsarbete g\u00e4llande kollektivtrafik, g\u00e5ng- och cykeltrafik och i samband med det har ocks\u00e5 knutpunkternas funktionsduglighet beaktats. Brister f\u00f6rekommer i synnerhet vad g\u00e4ller samordning av tidtabeller, utbud av kollektivtrafikturer, samanv\u00e4ndning av biljetter, tillg\u00e5ng till och uppdatering av information samt knutpunkternas tillg\u00e4nglighet och anslutningarnas funktionsduglighet.<\/p>\n\n\n\n

Beskrivning av m\u00e5lbilden<\/em><\/strong>: Landskapets centrala resekedjor har definierats samt identifierats och de centrala bristerna i dem har \u00e5tg\u00e4rdats. Trafikmilj\u00f6n och -tj\u00e4nsterna \u00e4r tillg\u00e4ngliga och informationen i anslutning till den \u00e4r l\u00e4tt att tillg\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Bildtext: Enligt Resvaneunders\u00f6kningen (2016)<\/a> f\u00f6retas i \u00d6sterbotten i genomsnitt 2,5 resor per dygn och person och resornas sammanlagda l\u00e4ngd per dygn och person \u00e4r cirka 39 km. Personbilismens andel av b\u00e5de resm\u00e4ngden och reseprestationen \u00e4r anm\u00e4rkningsv\u00e4rt h\u00f6g.<\/mark><\/p>\n\n\n\n

…<\/mark><\/h3>\n<\/div>\n\n\n\n