{"id":470,"date":"2021-06-16T13:40:10","date_gmt":"2021-06-16T10:40:10","guid":{"rendered":"http:\/\/u62590.www2.webdomain.fi\/?page_id=470"},"modified":"2021-11-05T11:02:30","modified_gmt":"2021-11-05T09:02:30","slug":"toimintaymparisto-2050","status":"publish","type":"page","link":"http:\/\/liikenne.pohjanmaa.fi\/sv\/toimintaymparisto-2050\/","title":{"rendered":"Verksamhetsmilj\u00f6 2050+"},"content":{"rendered":"

\u00d6sterbottens trafiksystemplan 2050 bygger p\u00e5 en omv\u00e4rldsanalys som str\u00e4cker sig till 2050 och gestaltar tre olika scenarier<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Analysen av verksamhetsmilj\u00f6n gjordes som ett underlag f\u00f6r visioner och m\u00e5l. Med hj\u00e4lp av den gestaltades olika framtidsbilder och deras konsekvenser f\u00f6r trafiksystemets klienter, allts\u00e5 f\u00f6r m\u00e4nniskors och olika n\u00e4ringsgrenars behov. Verksamhetsmilj\u00f6n skapar ocks\u00e5 ramarna f\u00f6r de resurser som finns och andra utvecklingsbehov \u00e4n de kundorienterade, som t.ex. milj\u00f6synvinklar. Inget av scenarierna f\u00f6rv\u00e4ntas f\u00f6rverkligas som s\u00e5dant och inget av dem har valts som en efterstr\u00e4vandsv\u00e4rd framtidsbild. Tanken har varit att scenarierna ska visa p\u00e5 s\u00e5 m\u00e5nga olika framtidsbilder som m\u00f6jligt och att det ska g\u00e5 att beakta ocks\u00e5 annorlunda utvecklingstrender n\u00e4r m\u00e5l st\u00e4lls upp.<\/p>\n\n\n\n

\n
\n

Scenarierna visar att de flesta utvecklingstrender \u00e4r m\u00f6jliga och behovet att betona olika delar av trafiksystemet varierar mellan scenarierna. M\u00e5nga fenomen blir sannolikt en del av \u00d6sterbottens trafiksystem utan st\u00f6rre regionala insatser, som exempelvis att bilarnas drivkraft f\u00f6rnyas eller att elflyg kan g\u00f6ra flygtrafiken till ett mer kostnadseffektivt f\u00e4rdmedel. Utvecklingsarbetet inom dessa sektorer \u00e4r sannolikt mer reaktivt och m\u00f6jligg\u00f6rande f\u00f6r privata akt\u00f6rer.<\/p>\n\n\n\n

Vissa utvecklingstrender \u00e4r oundvikliga oberoende av verksamhetsmilj\u00f6n: befolkningen blir \u00e4ldre, vilket \u00f6kar behovet av tillg\u00e4ngliga f\u00e4rdmilj\u00f6er och mobilitetstj\u00e4nster. F\u00f6r\u00e4ndringarna i \u00e5ldersstrukturen \u00f6kar andelen fritidsresor och resor som m\u00e4nniskor g\u00f6r f\u00f6r att handla eller utf\u00f6ra \u00e4renden. Samtidigt som behovet av skolskjutsar kan minska \u00f6kar behovet av mobilitets- och transporttj\u00e4nster f\u00f6r \u00e4ldre.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r dock mycket i omr\u00e5dets trafiksystem som g\u00e5r att p\u00e5verka genom regional och landskapsomfattande trafiksystemarbete. Olika l\u00f6sningar f\u00f6r trafiken har betydelse f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l transporternas smidighet som f\u00f6r attraktionskraften hos h\u00e5llbara f\u00e4rds\u00e4tt. Det \u00e4r inte bara infrastrukturens funktionsduglighet som kan p\u00e5verkas regionalt, utan ocks\u00e5 informationen kan g\u00f6ras l\u00e4ttillg\u00e4nglig och -f\u00f6rst\u00e5elig samt mobilitets- och transporttj\u00e4nsterna l\u00e4ttanv\u00e4nda. Genom proaktiv utveckling kan \u00d6sterbottens trafiksystem styras i \u00f6nskad riktning oberoende av de f\u00f6r\u00e4ndringar som sker i omv\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n

Vision och m\u00e5l f\u00f6r \u00d6sterbottens trafiksystemplan 2050 har skapats med hj\u00e4lp av ovan beskrivna synvinklar. Visionen beskriver den m\u00e5lbild som landskapet vill str\u00e4va mot. M\u00e5len \u00e4r mer omfattande och med hj\u00e4lp av dem efterstr\u00e4vas ocks\u00e5 beaktande av de olika utvecklingstrenderna i scenarierna och d\u00e4rmed ett reaktivt utvecklingsgrepp. Bilden visar en gestaltning av hur trafiksystemet i \u00d6sterbotten skulle kunna se ut efter \u00e5r 2050. Bilden kombinerar utvecklingstrenderna ur de olika scenarierna och visar vilka uttryck de skulle kunna ta i \u00d6sterbotten. Bilden g\u00f6r inte anspr\u00e5k p\u00e5 att vara helt\u00e4ckande.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/a>
Bildtext: En gestaltning av trafiksystemets status 2050+ utifr\u00e5n omv\u00e4rldsanalysen. \nBilden \u00e4r inte helt\u00e4ckande, h\u00e4r finns bara n\u00e5gra lyft ur scenarierna.<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
\n

<\/strong><\/mark><\/h2>\n\n\n\n

Utg\u00e5ngspunkter f\u00f6r scenarierna<\/strong> och framtidstabell<\/mark><\/h2>\n\n\n\n

F\u00f6r omv\u00e4rldsanalysen valdes scenariometoden eftersom planen sp\u00e4nner \u00f6ver en l\u00e5ng tidsperiod. Under de senaste 30 \u00e5ren har det skett betydande f\u00f6r\u00e4ndringar i mobilitet och transporter, som t.ex. digitaliseringen av trafikinformation, \u00f6kat bil\u00e4gande, webbhandelns uppkomst samt avregleringen av buss- och taximarknaden. <\/p>\n\n\n\n

I och f\u00f6r sig \u00e4r det ocks\u00e5 mycket som inte har f\u00f6r\u00e4ndrats: det g\u00f6rs fortfarande ungef\u00e4r 3 resor\/person\/dygn med s\u00e5 gott som samma f\u00e4rdmedelsf\u00f6rdelning och dessutom har ocks\u00e5 hamnarna och flygtrafiken beh\u00e5llit sin roll i den internationella handeln, och det \u00e4r hush\u00e5llen som \u00e4r mest avg\u00f6rande f\u00f6r m\u00e4nniskornas mobilitet. <\/p>\n\n\n\n

Med hj\u00e4lp av scenarierna har de potentiella utvecklingstrenderna f\u00f6r de olika faktorerna kunnat varieras och deras gemensamma inverkan p\u00e5 \u00d6sterbottens trafiksystem bed\u00f6mas. Scenarierna har anv\u00e4nts vid utformningen av m\u00e5l f\u00f6r trafiksystemplanen och vid bed\u00f6mning av planens konsekvenser. <\/strong><\/p>\n\n\n\n

Framtidsforskarna f\u00f6rutser att utvecklingen under de f\u00f6ljande 30 \u00e5ren kommer att vara snabbare \u00e4n den varit hittills. Utvecklingstrender kan inte f\u00f6rutsp\u00e5s<\/em> men de kan prognostiseras<\/em>. Det finns m\u00e5nga olika prognostiseringskombinationer och i den h\u00e4r planen utg\u00f6r de tre scenarierna ett f\u00f6rs\u00f6k att utpeka s\u00e5 olika utvecklingssp\u00e5r och framtidsbilder som m\u00f6jligt. Detta g\u00f6r det l\u00e4ttare att uppfatta olika konsekvenser f\u00f6r trafiksystemet och att beakta dem i utarbetandet av m\u00e5l och \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n\n\n\n

I scenariogranskningen beaktas endast s\u00e5dana variabler som kan anses vara givna f\u00f6r \u00d6sterbottens trafiksystemarbete. Trots att utvecklingstrenderna f\u00f6r m\u00e5nga identifierade f\u00f6r\u00e4ndringsfaktorer kan och b\u00f6r p\u00e5verkas \u00e4r det inte en del av trafiksystemarbetet. D\u00e4rf\u00f6r behandlas de i denna scenariogranskning som givna f\u00f6r\u00e4ndringar som kommer utifr\u00e5n. Avsikten har framf\u00f6r allt varit att uppt\u00e4cka skillnader mellan olika utvecklingstrender och deras konsekvenser f\u00f6r \u00d6sterbottens trafiksystem. Scenarierna representerar allts\u00e5 inte uppvikbara framtidsbilder.<\/p>\n\n\n\n

Framtidens f\u00f6r\u00e4ndringsfaktorer har identifierats ur tre synvinklar: m\u00e4nniskans, ekonomins och milj\u00f6ns synvinkel. De beskrivs n\u00e4rmare i f\u00f6ljande tabell.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
\n

<\/mark><\/h2>\n\n\n\n

Scenario 1: Tekniken r\u00e4ddar oss<\/mark><\/h2>\n\n\n\n
\n
\n

Konsekvenser f\u00f6r \u00d6sterbottens trafiksystem<\/h3>\n\n\n\n

Den tekniska utvecklingen har begr\u00e4nsat klimatf\u00f6r\u00e4ndringen och m\u00e4nniskorna har inte \u00e4ndrat sitt beteende. Den internationella turismen som bygger p\u00e5 flygtrafik och framtidens s\u00e4tt att ta sig fram p\u00e5 (t.ex. hyperloop, rymdresor) \u00e4r en av de st\u00f6rsta branscherna i v\u00e4rlden. <\/mark><\/p>\n\n\n\n

Robotiseringen har gett experterna mer arbete. Oberoendet av tid och plats har \u00f6kat den s.k. multilokaliteten. Den relativa andelen resor f\u00f6r arbete och utr\u00e4ttande av \u00e4renden har minskat och rusningstopparna har j\u00e4mnat ut sig. Den decentraliserade befolkningsstrukturen och allt st\u00f6rre familjer accentuerar personbilismens roll samtidigt som de disponibla inkomsterna har \u00f6kat och gjort det m\u00f6jligt f\u00f6r allt fler hush\u00e5ll att skaffa (v\u00e4tgas)bilar. Personliga luftfarkoster \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g ut p\u00e5 marknaden och myndigheterna fastst\u00e4ller kraven f\u00f6r luft-k\u00f6rkort. Den \u00f6kade markanv\u00e4ndningen i glesbygden har gett nya funktioner l\u00e4ngs riksv\u00e4garna, vilket utmanar smidigheten och s\u00e4kerheten f\u00f6r l\u00e5ngv\u00e4ga resor. <\/mark><\/p>\n\n\n\n

Energisektorns omv\u00e4lvning har bidragit till att bl.a. produktion inom batteriteknologi och f\u00f6rnybara br\u00e4nslen har etablerat sig i Finland och \u00d6sterbotten. Detta har lett till en betydlig \u00f6kning av transporter och pendling. De st\u00e4rkta statliga finanserna har m\u00f6jliggjort investeringar i h\u00f6gre serviceniv\u00e5 f\u00f6r rese- och transportkedjorna, d\u00e4r milj\u00f6h\u00e4nsyn samtidigt kunnat beaktas i h\u00f6gre grad \u00e4n f\u00f6rut. \u00d6sterbotten har f\u00e5tt sina f\u00f6rsta intelligenta trafikleder.<\/mark><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

Verksamhetsmilj\u00f6n i scenarierna<\/h3>\n\n\n
\n
Variabel

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Utvecklingstrend i scenario 1

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

Ik\u00e4rakenne ja v\u00e4est\u00f6n m\u00e4\u00e4r\u00e4<\/p><\/div><\/div><\/td>

Syntyvyys k\u00e4\u00e4ntyy nousuun ja palaa 2000-luvun tasolle. Yhdess\u00e4 maahanmuuton kanssa v\u00e4est\u00f6n m\u00e4\u00e4r\u00e4 nousee.
<\/div><\/div><\/td><\/tr>

Bos\u00e4ttning i stads- och landsbygdsomr\u00e5den<\/p><\/div><\/div><\/td>

Kaupungistuminen pys\u00e4htyy, maaseutualueilla pient\u00e4 muuttovoittoa. Monipaikkaisuus yleist\u00e4.

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

K\u00e4ytt\u00e4ytyminen ja toimintamallit

<\/p><\/div><\/div><\/td>

K\u00e4ytt\u00e4ytymismuutokset ovat pieni\u00e4, tutuista toimintamalleista ei ole juurikaan luovuttu.

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

De offentliga finanserna

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Julkinen talous on vahvistunut merkitt\u00e4v\u00e4sti.

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

N\u00e4ringslivsstruktur och export

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Teollisuus palveluineen vahvistuu erityisesti energiasektorin murroksen my\u00f6t\u00e4, kansainv\u00e4linen markkina avoinna.

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

De privata hush\u00e5llens resurser

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Tuloerot pienentyv\u00e4t ja keskim\u00e4\u00e4r\u00e4iset k\u00e4ytett\u00e4viss\u00e4 olevat tulot kasvavat.

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

Ilmastonmuutoksen hillint\u00e4

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Ilmastonmuutoksen hillinn\u00e4ss\u00e4 onnistutaan ensisijaisesti teknologisin keinoin.

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

Muut ymp\u00e4rist\u00f6vaikutukset (melu, pohjavedet, monimuotoisuus)

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Tarve huomioida ymp\u00e4rist\u00f6vaikutukset lis\u00e4\u00e4ntyy jonkin verran.

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr><\/tbody><\/table>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n

<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

\n
\n
\n

<\/h2>\n\n\n\n

Scenario 2: Milj\u00f6krisen p\u00e5verkar v\u00e4rderingarna<\/mark><\/h2>\n\n\n\n
\n
\n

Konsekvenser f\u00f6r \u00d6sterbottens trafiksystem<\/h3>\n\n\n\n

En allt mindre och \u00e4ldre befolkning \u00e4r en utmaning f\u00f6r de offentliga finanserna samtidigt som ekonomin allt mer vilar p\u00e5 inhemska tj\u00e4nster och cirkul\u00e4r ekonomi. Industrins transporter har f\u00e5tt en mindre roll i trafiksystemet och de har ersatts med verksamhet inom \u00e5tervinning och sm\u00e5transporter. 3D-utskrifter har ersatt produktion i fj\u00e4rran l\u00e4nder. N\u00e5gra stora investeringar i f\u00f6rb\u00e4ttrad serviceniv\u00e5 f\u00f6r rese- och transportkedjorna har inte kunnat g\u00f6ras och str\u00e4ngare milj\u00f6krav (bl.a. buller, grundvatten, utsl\u00e4pp) har h\u00f6jt kostnadsber\u00e4kningarna.<\/mark><\/p>\n\n\n\n

I Finland \u00e4r det bara n\u00e5gra av de st\u00f6rsta st\u00e4derna som haft inflyttnings\u00f6verskott och i dem har det blivit dyrare att leva. Eftersom de disponibla inkomsterna inte har \u00f6kat har det blivit allt mer popul\u00e4rt att anv\u00e4nda kollektivtrafik och att cykla. Samtidigt har behovet av f\u00e4rdtj\u00e4nster och tillg\u00e4nglighet \u00f6kat, vilket har \u00f6kat de offentliga kostnaderna. <\/mark><\/p>\n\n\n\n

Privatbilismen har blivit dyrare i och med att klimatf\u00f6r\u00e4ndringen ska begr\u00e4nsas och flyget har \u00e5ter blivit ett f\u00e4rdmedel f\u00f6r de v\u00e4lb\u00e4rgade. I synnerhet de unga \u00e4r upplysta och har en mer milj\u00f6medveten v\u00e4rdegrund, vilket \u00e5terspeglas i konsumtion och aktiviteter. P\u00e5 fritiden \u00e4r an allt mer online <\/em>eller i n\u00e4rmilj\u00f6n, vilket har minskat p\u00e5 mobilitetsbehovet.<\/mark><\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

Verksamhetsmilj\u00f6n i scenarierna<\/h3>\n\n\n
\n

Variabel
<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Utvecklingstrend i scenario 2
<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

Ik\u00e4rakenne ja v\u00e4est\u00f6n m\u00e4\u00e4r\u00e4<\/p><\/div><\/div>

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Syntyvyys j\u00e4\u00e4 2020-luvun alun kuoppaan, mutta maahanmuuton my\u00f6t\u00e4 v\u00e4est\u00f6m\u00e4\u00e4r\u00e4 on pysynyt tasaisena.<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

Bos\u00e4ttning i stads- och landsbygdsomr\u00e5den<\/p><\/div><\/div><\/td>

Keskittyminen maakuntakeskuksiin, pieniss\u00e4 ja keskisuurissa kaupungeissa sek\u00e4 maaseudulla v\u00e4est\u00f6 v\u00e4henee.<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

K\u00e4ytt\u00e4ytyminen ja toimintamallit<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td>

K\u00e4ytt\u00e4ytymismuutokset ovat isoja, globaalit muutokset ovat muokanneet arvopohjaa.<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

De offentliga finanserna<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Julkisen talouden k\u00e4ytett\u00e4viss\u00e4 olevat resurssit ovat merkitt\u00e4v\u00e4sti heikentyneet.<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

N\u00e4ringslivsstruktur och export<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td>

L\u00e4nsimaiden teollisuus menett\u00e4\u00e4 kilpailukyky\u00e4\u00e4n, talouden rakenne painottuu kotimaisiin palveluihin.<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

De privata hush\u00e5llens resurser<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Tuloerot polarisoituvat ja keskim\u00e4\u00e4r\u00e4iset k\u00e4ytett\u00e4viss\u00e4 olevat tulot pysyv\u00e4t nykytasolla.<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

Ilmastonmuutoksen hillint\u00e4<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Ilmastonmuutoksen hillinn\u00e4ss\u00e4 onnistutaan ensisijaisesti toimintamallien muutoksien keinoin.<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

Muut ymp\u00e4rist\u00f6vaikutukset (melu, pohjavedet, monimuotoisuus)<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Tarve huomioida ymp\u00e4rist\u00f6vaikutukset lis\u00e4\u00e4ntyy huomattavan paljon.<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr><\/tbody><\/table>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n

<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

<\/mark><\/h2>\n\n\n\n

Scenario 3: Den nuvarande utvecklingstrenden forts\u00e4tter<\/mark><\/h2>\n\n\n\n
\n
\n

Konsekvenser f\u00f6r \u00d6sterbottens trafiksystem<\/h3>\n\n\n\n

Den \u00f6kade befolkningen i stadsregionerna \u00e4r en utmaning f\u00f6r markanv\u00e4ndningen men skapar mer efterfr\u00e5gan p\u00e5 kollektivtrafik. Den l\u00e5ngv\u00e4ga trafiken har blivit smidigare tack vare koncentrerad markanv\u00e4ndning men distributionstransporternas utrymmesbehov \u00e4r en utmaning i st\u00e4derna och har d\u00e4rf\u00f6r blivit luftburna. Den relativa andelen fritidsresor \u00f6kar d\u00e5 befolkningen blir \u00e4ldre. Att befolkningen blir \u00e4ldre m\u00e4rks ocks\u00e5 som utmaningar inom trafiks\u00e4kerhet och tillg\u00e4nglighetsfr\u00e5gor. Trafiks\u00e4kerheten utmanas ocks\u00e5 av de extrema v\u00e4derfenomen som klimatf\u00f6r\u00e4ndringen lett till och deras konsekvenser f\u00f6r bl.a. infrastrukturens funktionsduglighet.<\/p>\n\n\n\n

Industrins transporter riktar sig huvudsakligen mot Europa och flygtrafiken har bevarat sin roll f\u00f6r aff\u00e4rsresor. Inga stora f\u00f6r\u00e4ndringar har skett i branschstrukturen. De offentliga finanserna \u00e4r fortfarande knappa, vilket g\u00f6r det sv\u00e5rare att f\u00f6rb\u00e4ttra rese- och transportkedjorna. \u00c4ven de allt h\u00f6gre milj\u00f6kraven (bl.a. buller, grundvatten) skapar utmaningar f\u00f6r utvecklingen.<\/mark><\/p>\n\n\n\n

M\u00e4nniskornas bekv\u00e4mlighet och vana med fr\u00e5n d\u00f6rr-till d\u00f6rr-bilismen g\u00f6r det sv\u00e5rare att inf\u00f6ra resekedjor \u2013 \u00e5 andra sidan har \u00f6kade inkomstskillnader lett till \u00f6kad trafikfattigdom och d\u00e4rmed till mindre mobilitet. D\u00e4remot har den distribution och anv\u00e4ndningen av autonoma fordon som plattformsekonomin medf\u00f6rt \u00f6kat den genomsnittliga anv\u00e4ndningen av personbilar.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

Verksamhetsmilj\u00f6n i scenarierna<\/h3>\n\n\n
\n

Variabel
<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Utvecklingstrend i scenario 3
<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

Ik\u00e4rakenne ja v\u00e4est\u00f6n m\u00e4\u00e4r\u00e4<\/p><\/div><\/div><\/td>

Syntyvyys laskee edelleen, v\u00e4est\u00f6n m\u00e4\u00e4r\u00e4 k\u00e4\u00e4ntyy maahanmuutosta huolimatta laskuun.
<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

Bos\u00e4ttning i stads- och landsbygdsomr\u00e5den<\/p><\/div><\/div><\/td>

V\u00e4est\u00f6 kasvaa kaikilla kaupunkialueilla, maaseudulla v\u00e4henee. Kaupunkiseutujen v\u00e4linen pendel\u00f6inti kasvaa.<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

K\u00e4ytt\u00e4ytyminen ja toimintamallit<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td>

K\u00e4ytt\u00e4ytymismuutokset ovat pieni\u00e4, tutuista toimintamalleista ei ole juurikaan luovuttu.<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

De offentliga finanserna<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td>

De offentliga finansernas resurser motsvarar nul\u00e4get (f\u00f6re pandemin).<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

N\u00e4ringslivsstruktur och export<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Protektionism r\u00e5der, industrins marknader koncentreras till Europa.<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

De privata hush\u00e5llens resurser<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Tuloerot polarisoituvat ja keskim\u00e4\u00e4r\u00e4iset k\u00e4ytett\u00e4viss\u00e4 olevat tulot pysyv\u00e4t nykytasolla.<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

Ilmastonmuutoksen hillint\u00e4<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Ilmastonmuutoksen hillint\u00e4 ep\u00e4onnistuu:
asetettuja tavoitteita ei saavuteta.<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

Muut ymp\u00e4rist\u00f6vaikutukset (melu, pohjavedet, monimuotoisuus)<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Tarve huomioida ymp\u00e4rist\u00f6vaikutukset lis\u00e4\u00e4ntyy jonkin verran.<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr><\/tbody><\/table>\n<\/div>\n<\/div><\/div>\n<\/div>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"neve_meta_sidebar":"full-width","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"on","neve_meta_content_width":100,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","_themeisle_gutenberg_block_has_review":false},"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/liikenne.pohjanmaa.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/470"}],"collection":[{"href":"http:\/\/liikenne.pohjanmaa.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"http:\/\/liikenne.pohjanmaa.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/liikenne.pohjanmaa.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/liikenne.pohjanmaa.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=470"}],"version-history":[{"count":128,"href":"http:\/\/liikenne.pohjanmaa.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/470\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1486,"href":"http:\/\/liikenne.pohjanmaa.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/470\/revisions\/1486"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/liikenne.pohjanmaa.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=470"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}