{"id":1311,"date":"2021-09-28T13:02:26","date_gmt":"2021-09-28T10:02:26","guid":{"rendered":"http:\/\/u62590.www2.webdomain.fi\/?page_id=1311"},"modified":"2022-04-01T16:12:50","modified_gmt":"2022-04-01T13:12:50","slug":"suunnitelman-tulostettava-versio","status":"publish","type":"page","link":"http:\/\/liikenne.pohjanmaa.fi\/sv\/suunnitelman-tulostettava-versio\/","title":{"rendered":"Utskriftsversion av planen (\u00d6sterbottens trafiksystemplan 2050) – Suunnitelman tulostettava versio (Pohjanmaan LJS 2050)"},"content":{"rendered":"

<\/p>\n\n\n\n

Klicka h\u00e4r f\u00f6r att skriva ut planen<\/em>
\n \n \"PrintTulosta \/ Skriva ut<\/span>\n <\/a>\n <\/div><\/code><\/h4>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

\u00d6sterbottens<\/strong> trafiksystemplan 2050<\/strong><\/h1>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

V\u00e4lkommen att studera \u00d6sterbottens trafiksystemplan, som publicerats h\u00e4r i b\u00f6rjan av 2022.<\/mark><\/h2>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

\u00d6sterbottens nya trafiksystemplan publicerades p\u00e5 v\u00e5ren 2022. Planen tar sikte p\u00e5 \u00e5r 2050 och \u00e4r uppbyggd kring strategiska m\u00e5l. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6reg\u00e5ende trafiksystemplan f\u00f6r \u00d6sterbotten<\/a> f\u00e4rdigst\u00e4lldes 2014. I den planen ing\u00e5r en omfattande beskrivning av nul\u00e4get som till stora delar fortfarande \u00e4r aktuell. D\u00e4rf\u00f6r har trafiksystemets tillst\u00e5nd i den nya planen granskats endast vad g\u00e4ller de strategiska m\u00e5len.<\/p>\n\n\n\n

Visionen och m\u00e5len i den h\u00e4r planen godk\u00e4ndes av landskapsstyrelsen i mars 2021. M\u00e5len i planen utg\u00e5r fr\u00e5n m\u00e5len i den riksomfattande trafiksystemplanen, Trafik12<\/a>, men ur \u00f6sterbottnisk synvinkel.<\/p>\n\n\n\n

Planen f\u00f6ljs upp av landskapets trafiksystemarbetsgrupp som leds av trafikexpert Tero Voldi vid \u00d6sterbottens f\u00f6rbund.<\/p>\n\n\n\n

<\/div>
\n
\n

Verksamhetsmilj\u00f6 2050+<\/h2>\n<\/div>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

\u00d6sterbottens trafiksystemplan 2050 bygger p\u00e5 en omv\u00e4rldsanalys som str\u00e4cker sig till 2050 och gestaltar tre olika scenarier<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Analysen av verksamhetsmilj\u00f6n gjordes som ett underlag f\u00f6r visioner och m\u00e5l. Med hj\u00e4lp av den gestaltades olika framtidsbilder och deras konsekvenser f\u00f6r trafiksystemets klienter, allts\u00e5 f\u00f6r m\u00e4nniskors och olika n\u00e4ringsgrenars behov. Verksamhetsmilj\u00f6n skapar ocks\u00e5 ramarna f\u00f6r de resurser som finns och andra utvecklingsbehov \u00e4n de kundorienterade, som t.ex. milj\u00f6synvinklar. Inget av scenarierna f\u00f6rv\u00e4ntas f\u00f6rverkligas som s\u00e5dant och inget av dem har valts som en efterstr\u00e4vandsv\u00e4rd framtidsbild. Tanken har varit att scenarierna ska visa p\u00e5 s\u00e5 m\u00e5nga olika framtidsbilder som m\u00f6jligt och att det ska g\u00e5 att beakta ocks\u00e5 annorlunda utvecklingstrender n\u00e4r m\u00e5l st\u00e4lls upp.<\/p>\n\n\n\n

\n
\n

Scenarierna visar att de flesta utvecklingstrender \u00e4r m\u00f6jliga och behovet att betona olika delar av trafiksystemet varierar mellan scenarierna. M\u00e5nga fenomen blir sannolikt en del av \u00d6sterbottens trafiksystem utan st\u00f6rre regionala insatser, som exempelvis att bilarnas drivkraft f\u00f6rnyas eller att elflyg kan g\u00f6ra flygtrafiken till ett mer kostnadseffektivt f\u00e4rdmedel. Utvecklingsarbetet inom dessa sektorer \u00e4r sannolikt mer reaktivt och m\u00f6jligg\u00f6rande f\u00f6r privata akt\u00f6rer.<\/p>\n\n\n\n

Vissa utvecklingstrender \u00e4r oundvikliga oberoende av verksamhetsmilj\u00f6n: befolkningen blir \u00e4ldre, vilket \u00f6kar behovet av tillg\u00e4ngliga f\u00e4rdmilj\u00f6er och mobilitetstj\u00e4nster. F\u00f6r\u00e4ndringarna i \u00e5ldersstrukturen \u00f6kar andelen fritidsresor och resor som m\u00e4nniskor g\u00f6r f\u00f6r att handla eller utf\u00f6ra \u00e4renden. Samtidigt som behovet av skolskjutsar kan minska \u00f6kar behovet av mobilitets- och transporttj\u00e4nster f\u00f6r \u00e4ldre.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r dock mycket i omr\u00e5dets trafiksystem som g\u00e5r att p\u00e5verka genom regional och landskapsomfattande trafiksystemarbete. Olika l\u00f6sningar f\u00f6r trafiken har betydelse f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l transporternas smidighet som f\u00f6r attraktionskraften hos h\u00e5llbara f\u00e4rds\u00e4tt. Det \u00e4r inte bara infrastrukturens funktionsduglighet som kan p\u00e5verkas regionalt, utan ocks\u00e5 informationen kan g\u00f6ras l\u00e4ttillg\u00e4nglig och -f\u00f6rst\u00e5elig samt mobilitets- och transporttj\u00e4nsterna l\u00e4ttanv\u00e4nda. Genom proaktiv utveckling kan \u00d6sterbottens trafiksystem styras i \u00f6nskad riktning oberoende av de f\u00f6r\u00e4ndringar som sker i omv\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n

Vision och m\u00e5l f\u00f6r \u00d6sterbottens trafiksystemplan 2050 har skapats med hj\u00e4lp av ovan beskrivna synvinklar. Visionen beskriver den m\u00e5lbild som landskapet vill str\u00e4va mot. M\u00e5len \u00e4r mer omfattande och med hj\u00e4lp av dem efterstr\u00e4vas ocks\u00e5 beaktande av de olika utvecklingstrenderna i scenarierna och d\u00e4rmed ett reaktivt utvecklingsgrepp. Bilden visar en gestaltning av hur trafiksystemet i \u00d6sterbotten skulle kunna se ut efter \u00e5r 2050. Bilden kombinerar utvecklingstrenderna ur de olika scenarierna och visar vilka uttryck de skulle kunna ta i \u00d6sterbotten. Bilden g\u00f6r inte anspr\u00e5k p\u00e5 att vara helt\u00e4ckande.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/a>
Bildtext: En gestaltning av trafiksystemets status 2050+ utifr\u00e5n omv\u00e4rldsanalysen. \nBilden \u00e4r inte helt\u00e4ckande, h\u00e4r finns bara n\u00e5gra lyft ur scenarierna.<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

<\/strong><\/mark><\/h2>\n\n\n\n

Utg\u00e5ngspunkter f\u00f6r scenarierna<\/strong> och framtidstabell<\/mark><\/h2>\n\n\n\n

F\u00f6r omv\u00e4rldsanalysen valdes scenariometoden eftersom planen sp\u00e4nner \u00f6ver en l\u00e5ng tidsperiod. Under de senaste 30 \u00e5ren har det skett betydande f\u00f6r\u00e4ndringar i mobilitet och transporter, som t.ex. digitaliseringen av trafikinformation, \u00f6kat bil\u00e4gande, webbhandelns uppkomst samt avregleringen av buss- och taximarknaden. <\/p>\n\n\n\n

I och f\u00f6r sig \u00e4r det ocks\u00e5 mycket som inte har f\u00f6r\u00e4ndrats: det g\u00f6rs fortfarande ungef\u00e4r 3 resor\/person\/dygn med s\u00e5 gott som samma f\u00e4rdmedelsf\u00f6rdelning och dessutom har ocks\u00e5 hamnarna och flygtrafiken beh\u00e5llit sin roll i den internationella handeln, och det \u00e4r hush\u00e5llen som \u00e4r mest avg\u00f6rande f\u00f6r m\u00e4nniskornas mobilitet. <\/p>\n\n\n\n

Med hj\u00e4lp av scenarierna har de potentiella utvecklingstrenderna f\u00f6r de olika faktorerna kunnat varieras och deras gemensamma inverkan p\u00e5 \u00d6sterbottens trafiksystem bed\u00f6mas. Scenarierna har anv\u00e4nts vid utformningen av m\u00e5l f\u00f6r trafiksystemplanen och vid bed\u00f6mning av planens konsekvenser. <\/strong><\/p>\n\n\n\n

Framtidsforskarna f\u00f6rutser att utvecklingen under de f\u00f6ljande 30 \u00e5ren kommer att vara snabbare \u00e4n den varit hittills. Utvecklingstrender kan inte f\u00f6rutsp\u00e5s<\/em> men de kan prognostiseras<\/em>. Det finns m\u00e5nga olika prognostiseringskombinationer och i den h\u00e4r planen utg\u00f6r de tre scenarierna ett f\u00f6rs\u00f6k att utpeka s\u00e5 olika utvecklingssp\u00e5r och framtidsbilder som m\u00f6jligt. Detta g\u00f6r det l\u00e4ttare att uppfatta olika konsekvenser f\u00f6r trafiksystemet och att beakta dem i utarbetandet av m\u00e5l och \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n\n\n\n

I scenariogranskningen beaktas endast s\u00e5dana variabler som kan anses vara givna f\u00f6r \u00d6sterbottens trafiksystemarbete. Trots att utvecklingstrenderna f\u00f6r m\u00e5nga identifierade f\u00f6r\u00e4ndringsfaktorer kan och b\u00f6r p\u00e5verkas \u00e4r det inte en del av trafiksystemarbetet. D\u00e4rf\u00f6r behandlas de i denna scenariogranskning som givna f\u00f6r\u00e4ndringar som kommer utifr\u00e5n. Avsikten har framf\u00f6r allt varit att uppt\u00e4cka skillnader mellan olika utvecklingstrender och deras konsekvenser f\u00f6r \u00d6sterbottens trafiksystem. Scenarierna representerar allts\u00e5 inte uppvikbara framtidsbilder.<\/p>\n\n\n\n

Framtidens f\u00f6r\u00e4ndringsfaktorer har identifierats ur tre synvinklar: m\u00e4nniskans, ekonomins och milj\u00f6ns synvinkel. De beskrivs n\u00e4rmare i f\u00f6ljande tabell.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

<\/mark><\/h2>\n\n\n\n

Scenario 1: Tekniken r\u00e4ddar oss<\/mark><\/h2>\n\n\n\n
\n
\n

Konsekvenser f\u00f6r \u00d6sterbottens trafiksystem<\/h3>\n\n\n\n

Den tekniska utvecklingen har begr\u00e4nsat klimatf\u00f6r\u00e4ndringen och m\u00e4nniskorna har inte \u00e4ndrat sitt beteende. Den internationella turismen som bygger p\u00e5 flygtrafik och framtidens s\u00e4tt att ta sig fram p\u00e5 (t.ex. hyperloop, rymdresor) \u00e4r en av de st\u00f6rsta branscherna i v\u00e4rlden. <\/mark><\/p>\n\n\n\n

Robotiseringen har gett experterna mer arbete. Oberoendet av tid och plats har \u00f6kat den s.k. multilokaliteten. Den relativa andelen resor f\u00f6r arbete och utr\u00e4ttande av \u00e4renden har minskat och rusningstopparna har j\u00e4mnat ut sig. Den decentraliserade befolkningsstrukturen och allt st\u00f6rre familjer accentuerar personbilismens roll samtidigt som de disponibla inkomsterna har \u00f6kat och gjort det m\u00f6jligt f\u00f6r allt fler hush\u00e5ll att skaffa (v\u00e4tgas)bilar. Personliga luftfarkoster \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g ut p\u00e5 marknaden och myndigheterna fastst\u00e4ller kraven f\u00f6r luft-k\u00f6rkort. Den \u00f6kade markanv\u00e4ndningen i glesbygden har gett nya funktioner l\u00e4ngs riksv\u00e4garna, vilket utmanar smidigheten och s\u00e4kerheten f\u00f6r l\u00e5ngv\u00e4ga resor. <\/mark><\/p>\n\n\n\n

Energisektorns omv\u00e4lvning har bidragit till att bl.a. produktion inom batteriteknologi och f\u00f6rnybara br\u00e4nslen har etablerat sig i Finland och \u00d6sterbotten. Detta har lett till en betydlig \u00f6kning av transporter och pendling. De st\u00e4rkta statliga finanserna har m\u00f6jliggjort investeringar i h\u00f6gre serviceniv\u00e5 f\u00f6r rese- och transportkedjorna, d\u00e4r milj\u00f6h\u00e4nsyn samtidigt kunnat beaktas i h\u00f6gre grad \u00e4n f\u00f6rut. \u00d6sterbotten har f\u00e5tt sina f\u00f6rsta intelligenta trafikleder.<\/mark><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

Verksamhetsmilj\u00f6n i scenarierna<\/h3>\n\n\n
\n
Variabel

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Utvecklingstrend i scenario 1

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

Ik\u00e4rakenne ja v\u00e4est\u00f6n m\u00e4\u00e4r\u00e4<\/p><\/div><\/div><\/td>

Syntyvyys k\u00e4\u00e4ntyy nousuun ja palaa 2000-luvun tasolle. Yhdess\u00e4 maahanmuuton kanssa v\u00e4est\u00f6n m\u00e4\u00e4r\u00e4 nousee.
<\/div><\/div><\/td><\/tr>

Bos\u00e4ttning i stads- och landsbygdsomr\u00e5den<\/p><\/div><\/div><\/td>

Kaupungistuminen pys\u00e4htyy, maaseutualueilla pient\u00e4 muuttovoittoa. Monipaikkaisuus yleist\u00e4.

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

K\u00e4ytt\u00e4ytyminen ja toimintamallit

<\/p><\/div><\/div><\/td>

K\u00e4ytt\u00e4ytymismuutokset ovat pieni\u00e4, tutuista toimintamalleista ei ole juurikaan luovuttu.

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

De offentliga finanserna

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Julkinen talous on vahvistunut merkitt\u00e4v\u00e4sti.

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

N\u00e4ringslivsstruktur och export

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Teollisuus palveluineen vahvistuu erityisesti energiasektorin murroksen my\u00f6t\u00e4, kansainv\u00e4linen markkina avoinna.

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

De privata hush\u00e5llens resurser

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Tuloerot pienentyv\u00e4t ja keskim\u00e4\u00e4r\u00e4iset k\u00e4ytett\u00e4viss\u00e4 olevat tulot kasvavat.

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

Ilmastonmuutoksen hillint\u00e4

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Ilmastonmuutoksen hillinn\u00e4ss\u00e4 onnistutaan ensisijaisesti teknologisin keinoin.

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

Muut ymp\u00e4rist\u00f6vaikutukset (melu, pohjavedet, monimuotoisuus)

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Tarve huomioida ymp\u00e4rist\u00f6vaikutukset lis\u00e4\u00e4ntyy jonkin verran.

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr><\/tbody><\/table>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n

<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

<\/h2>\n\n\n\n

Scenario 2: Milj\u00f6krisen p\u00e5verkar v\u00e4rderingarna<\/mark><\/h2>\n\n\n\n
\n
\n

Konsekvenser f\u00f6r \u00d6sterbottens trafiksystem<\/h3>\n\n\n\n

En allt mindre och \u00e4ldre befolkning \u00e4r en utmaning f\u00f6r de offentliga finanserna samtidigt som ekonomin allt mer vilar p\u00e5 inhemska tj\u00e4nster och cirkul\u00e4r ekonomi. Industrins transporter har f\u00e5tt en mindre roll i trafiksystemet och de har ersatts med verksamhet inom \u00e5tervinning och sm\u00e5transporter. 3D-utskrifter har ersatt produktion i fj\u00e4rran l\u00e4nder. N\u00e5gra stora investeringar i f\u00f6rb\u00e4ttrad serviceniv\u00e5 f\u00f6r rese- och transportkedjorna har inte kunnat g\u00f6ras och str\u00e4ngare milj\u00f6krav (bl.a. buller, grundvatten, utsl\u00e4pp) har h\u00f6jt kostnadsber\u00e4kningarna.<\/mark><\/p>\n\n\n\n

I Finland \u00e4r det bara n\u00e5gra av de st\u00f6rsta st\u00e4derna som haft inflyttnings\u00f6verskott och i dem har det blivit dyrare att leva. Eftersom de disponibla inkomsterna inte har \u00f6kat har det blivit allt mer popul\u00e4rt att anv\u00e4nda kollektivtrafik och att cykla. Samtidigt har behovet av f\u00e4rdtj\u00e4nster och tillg\u00e4nglighet \u00f6kat, vilket har \u00f6kat de offentliga kostnaderna. <\/mark><\/p>\n\n\n\n

Privatbilismen har blivit dyrare i och med att klimatf\u00f6r\u00e4ndringen ska begr\u00e4nsas och flyget har \u00e5ter blivit ett f\u00e4rdmedel f\u00f6r de v\u00e4lb\u00e4rgade. I synnerhet de unga \u00e4r upplysta och har en mer milj\u00f6medveten v\u00e4rdegrund, vilket \u00e5terspeglas i konsumtion och aktiviteter. P\u00e5 fritiden \u00e4r an allt mer online <\/em>eller i n\u00e4rmilj\u00f6n, vilket har minskat p\u00e5 mobilitetsbehovet.<\/mark><\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

Verksamhetsmilj\u00f6n i scenarierna<\/h3>\n\n\n
\n

Variabel
<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Utvecklingstrend i scenario 2
<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

Ik\u00e4rakenne ja v\u00e4est\u00f6n m\u00e4\u00e4r\u00e4<\/p><\/div><\/div>

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Syntyvyys j\u00e4\u00e4 2020-luvun alun kuoppaan, mutta maahanmuuton my\u00f6t\u00e4 v\u00e4est\u00f6m\u00e4\u00e4r\u00e4 on pysynyt tasaisena.<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

Bos\u00e4ttning i stads- och landsbygdsomr\u00e5den<\/p><\/div><\/div><\/td>

Keskittyminen maakuntakeskuksiin, pieniss\u00e4 ja keskisuurissa kaupungeissa sek\u00e4 maaseudulla v\u00e4est\u00f6 v\u00e4henee.<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

K\u00e4ytt\u00e4ytyminen ja toimintamallit<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td>

K\u00e4ytt\u00e4ytymismuutokset ovat isoja, globaalit muutokset ovat muokanneet arvopohjaa.<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

De offentliga finanserna<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Julkisen talouden k\u00e4ytett\u00e4viss\u00e4 olevat resurssit ovat merkitt\u00e4v\u00e4sti heikentyneet.<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

N\u00e4ringslivsstruktur och export<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td>

L\u00e4nsimaiden teollisuus menett\u00e4\u00e4 kilpailukyky\u00e4\u00e4n, talouden rakenne painottuu kotimaisiin palveluihin.<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

De privata hush\u00e5llens resurser<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Tuloerot polarisoituvat ja keskim\u00e4\u00e4r\u00e4iset k\u00e4ytett\u00e4viss\u00e4 olevat tulot pysyv\u00e4t nykytasolla.<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

Ilmastonmuutoksen hillint\u00e4<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Ilmastonmuutoksen hillinn\u00e4ss\u00e4 onnistutaan ensisijaisesti toimintamallien muutoksien keinoin.<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

Muut ymp\u00e4rist\u00f6vaikutukset (melu, pohjavedet, monimuotoisuus)<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Tarve huomioida ymp\u00e4rist\u00f6vaikutukset lis\u00e4\u00e4ntyy huomattavan paljon.<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr><\/tbody><\/table>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n

<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

<\/mark><\/h2>\n\n\n\n

Scenario 3: Den nuvarande utvecklingstrenden forts\u00e4tter<\/mark><\/h2>\n\n\n\n
\n
\n

Konsekvenser f\u00f6r \u00d6sterbottens trafiksystem<\/h3>\n\n\n\n

Den \u00f6kade befolkningen i stadsregionerna \u00e4r en utmaning f\u00f6r markanv\u00e4ndningen men skapar mer efterfr\u00e5gan p\u00e5 kollektivtrafik. Den l\u00e5ngv\u00e4ga trafiken har blivit smidigare tack vare koncentrerad markanv\u00e4ndning men distributionstransporternas utrymmesbehov \u00e4r en utmaning i st\u00e4derna och har d\u00e4rf\u00f6r blivit luftburna. Den relativa andelen fritidsresor \u00f6kar d\u00e5 befolkningen blir \u00e4ldre. Att befolkningen blir \u00e4ldre m\u00e4rks ocks\u00e5 som utmaningar inom trafiks\u00e4kerhet och tillg\u00e4nglighetsfr\u00e5gor. Trafiks\u00e4kerheten utmanas ocks\u00e5 av de extrema v\u00e4derfenomen som klimatf\u00f6r\u00e4ndringen lett till och deras konsekvenser f\u00f6r bl.a. infrastrukturens funktionsduglighet.<\/p>\n\n\n\n

Industrins transporter riktar sig huvudsakligen mot Europa och flygtrafiken har bevarat sin roll f\u00f6r aff\u00e4rsresor. Inga stora f\u00f6r\u00e4ndringar har skett i branschstrukturen. De offentliga finanserna \u00e4r fortfarande knappa, vilket g\u00f6r det sv\u00e5rare att f\u00f6rb\u00e4ttra rese- och transportkedjorna. \u00c4ven de allt h\u00f6gre milj\u00f6kraven (bl.a. buller, grundvatten) skapar utmaningar f\u00f6r utvecklingen.<\/mark><\/p>\n\n\n\n

M\u00e4nniskornas bekv\u00e4mlighet och vana med fr\u00e5n d\u00f6rr-till d\u00f6rr-bilismen g\u00f6r det sv\u00e5rare att inf\u00f6ra resekedjor \u2013 \u00e5 andra sidan har \u00f6kade inkomstskillnader lett till \u00f6kad trafikfattigdom och d\u00e4rmed till mindre mobilitet. D\u00e4remot har den distribution och anv\u00e4ndningen av autonoma fordon som plattformsekonomin medf\u00f6rt \u00f6kat den genomsnittliga anv\u00e4ndningen av personbilar.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

Verksamhetsmilj\u00f6n i scenarierna<\/h3>\n\n\n
\n

Variabel
<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Utvecklingstrend i scenario 3
<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

Ik\u00e4rakenne ja v\u00e4est\u00f6n m\u00e4\u00e4r\u00e4<\/p><\/div><\/div><\/td>

Syntyvyys laskee edelleen, v\u00e4est\u00f6n m\u00e4\u00e4r\u00e4 k\u00e4\u00e4ntyy maahanmuutosta huolimatta laskuun.
<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

Bos\u00e4ttning i stads- och landsbygdsomr\u00e5den<\/p><\/div><\/div><\/td>

V\u00e4est\u00f6 kasvaa kaikilla kaupunkialueilla, maaseudulla v\u00e4henee. Kaupunkiseutujen v\u00e4linen pendel\u00f6inti kasvaa.<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

K\u00e4ytt\u00e4ytyminen ja toimintamallit<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td>

K\u00e4ytt\u00e4ytymismuutokset ovat pieni\u00e4, tutuista toimintamalleista ei ole juurikaan luovuttu.<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

De offentliga finanserna<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td>

De offentliga finansernas resurser motsvarar nul\u00e4get (f\u00f6re pandemin).<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

N\u00e4ringslivsstruktur och export<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Protektionism r\u00e5der, industrins marknader koncentreras till Europa.<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

De privata hush\u00e5llens resurser<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Tuloerot polarisoituvat ja keskim\u00e4\u00e4r\u00e4iset k\u00e4ytett\u00e4viss\u00e4 olevat tulot pysyv\u00e4t nykytasolla.<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

Ilmastonmuutoksen hillint\u00e4<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Ilmastonmuutoksen hillint\u00e4 ep\u00e4onnistuu:
asetettuja tavoitteita ei saavuteta.<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr>

Muut ymp\u00e4rist\u00f6vaikutukset (melu, pohjavedet, monimuotoisuus)<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td>

Tarve huomioida ymp\u00e4rist\u00f6vaikutukset lis\u00e4\u00e4ntyy jonkin verran.<\/p>

<\/p><\/div><\/div><\/td><\/tr><\/tbody><\/table>\n<\/div>\n<\/div><\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Vision och m\u00e5l<\/h2>\n\n\n\n

Landskapsstyrelsen i \u00d6sterbotten har godk\u00e4nt visionen och m\u00e5len i mars 2020.<\/em><\/p>\n\n\n\n

\n
\n

Det innovativa trafiksystemet st\u00f6djer \nden internationella konkurrenskraften \ni \u00d6sterbotten och st\u00e4rker landskapets attraktionskraft genom att m\u00f6jligg\u00f6ra \nen smidig och trygg vardag f\u00f6r alla.<\/h1>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n\n

<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n

M\u00e5l f\u00f6r \u00d6sterbottens trafiksystem 2050<\/h1>\n\n\n\n

\u00c5r 2050 ska \u00d6sterbottens trafiksystem\u2026<\/strong><\/mark><\/h2>\n\n\n\n

\u2026 s\u00e4kerst\u00e4lla landskapets externa och interna tillg\u00e4nglighet<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

\u2022 Exportf\u00f6retagens transportkedjor har en serviceniv\u00e5 som h\u00e5ller nationell toppniv\u00e5
\u2022 Konkurrenskraftiga internationella och nationella f\u00f6rbindelser har s\u00e4kerst\u00e4llts f\u00f6r persontrafiken
\u2022 F\u00f6rbindelserna mellan centra \u00e4r snabba och smidiga
\u2022 Innovativa trafiktj\u00e4nster p\u00e5 landsbygden och i st\u00e4derna underl\u00e4ttar mobiliteten f\u00f6r alla
\u2022 Trafiksystemet reagerar effektivt p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i mobilitets- och transportbehoven<\/p>\n\n\n\n

\u2026 vara socialt och ekologiskt h\u00e5llbart<\/h2>\n\n\n\n

\u2022 Trafiksystemet m\u00f6jligg\u00f6r tillg\u00e4ngliga och sammanh\u00e4ngande resekedjor
\u2022 Trafiksystemet betj\u00e4nar olika brukar- och befolkningsgrupper j\u00e4mlikt
\u2022 Olika former av l\u00e4tt trafik \u00e4r de mest lockande f\u00e4rds\u00e4tten p\u00e5 korta str\u00e4ckor
\u2022 Trafiksystemet \u00e4r koldioxidneutralt och en f\u00f6reg\u00e5ngare inom energi- och materialeffektivitet
\u2022 Naturens m\u00e5ngfald beaktas vid planering och genomf\u00f6rande av trafikprojekt
\u2022 Vid planering av omk\u00f6rningsfiler borde v\u00e4rdefull jordbruksmark undvikas att exploateras<\/p>\n\n\n\n

\u2026 vara tryggt och effektivt<\/h2>\n\n\n\n

\u2022 Ett t\u00e4ckande och effektivt trafikledsn\u00e4t m\u00f6jligg\u00f6r smidiga och trygga f\u00f6rbindelser \u00e5t alla samt utveckling av f\u00f6retagsverksamheten i hela landskapet
\u2022 Utvecklingen av markanv\u00e4ndning, boende, tj\u00e4nster och n\u00e4ringsliv har samordnats effektivt med den \u00f6vergripande trafiksystemplaneringen p\u00e5 alla niv\u00e5er
\u2022 Samh\u00e4llsekonomisk effektivitet f\u00f6rverkligas f\u00f6r f\u00f6retag, hush\u00e5ll och den offentliga sektorn<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n

<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

Exportf\u00f6retagens transportkedjor har en serviceniv\u00e5 som h\u00e5ller nationell toppniv\u00e5<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\n
\n

Precisering av m\u00e5let<\/em><\/strong>: Exportf\u00f6retagen \u00e4r en kundgrupp som dimensionerar serviceniv\u00e5n f\u00f6r \u00d6sterbottens trafiksystem. N\u00e4r serviceniv\u00e5n f\u00f6r exportf\u00f6retagens transportkedjor \u00e4r s\u00e4krad, fungerar ocks\u00e5 transporterna i det stora hela i \u00f6vriga f\u00f6retag. Transportkedjor \u00e4r b\u00e5de anskaffnings- och leveranstransporter med alla transports\u00e4tt (v\u00e4g-, j\u00e4rnv\u00e4gs-, sj\u00f6- och flygtrafik). F\u00f6r att m\u00e5let ska uppn\u00e5s \u00e4r f\u00f6ruts\u00e4ttningen att ut\u00f6ver trafikleder \u00e4ven hamnar och andra knutpunkter utvecklas.<\/p>\n\n\n\n

Beskrivning av nul\u00e4get<\/em><\/strong>: Bristerna i farledernas serviceniv\u00e5 \u00e4r att de \u00e4r smala (s\u00e4rskilt i Vasa) och grunda (s\u00e4rskilt i Kask\u00f6). Huvudv\u00e4gn\u00e4tets serviceniv\u00e5 \u00e4r ur transportsynvinkel enligt enligt den strategiska l\u00e4gesbilden f\u00f6r det nationella trafikn\u00e4tet (2021)<\/a> p\u00e5 landets medelniv\u00e5. P\u00e5 landsbygdsomr\u00e5den finns det mycket industri, vilket framh\u00e4ver betydelsen av l\u00e5gtrafikerade v\u00e4gn\u00e4t. I nul\u00e4get \u00e4r det l\u00e5gtrafikerade v\u00e4gn\u00e4tets d\u00e5liga skick och reparationsskulden som \u00f6kat under de senaste \u00e5rtiondena en utmaning. J\u00e4rnv\u00e4gstransporterna i \u00d6sterbotten \u00e4r huvudsakligen hamntransporter och den st\u00f6rsta bristen d\u00e5 det g\u00e4ller sp\u00e5rbundna transporter \u00e4r att Sydbottenbanan inte \u00e4r elektrifierad.<\/p>\n\n\n\n

Beskrivning av m\u00e5lbilden<\/em><\/strong>: Smarta l\u00f6sningar f\u00f6r huvudv\u00e4garna m\u00f6jligg\u00f6r effektiva transporter, alla hamnar i \u00d6sterbotten har en elektrifierad sp\u00e5rf\u00f6rbindelse och farlederna begr\u00e4nsar inte fartygsstorleken. Mediterranean och North Sea-Baltic).<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/a>
Bildtext: F\u00f6r \u00d6sterbotten viktiga f\u00f6rbindelseriktningar \u00e4r exportkustens utvecklingskorridor, nationella f\u00f6rbindelser till tillv\u00e4xtcentra, internationella sj\u00f6- och flygtrafikf\u00f6rbindelser samt f\u00f6rbindelse till Ume\u00e5 och via den l\u00e4ngs batteriindustrikorridoren till norska kusten. Dessa riktningar f\u00f6r f\u00f6rbindelserna f\u00f6renar \u00d6sterbotten med TEN-T-korridorerna (Scandinavian-Mediterranean och North Sea-Baltic).<\/mark><\/figcaption><\/figure><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Konkurrenskraftiga internationella och nationella f\u00f6rbindelser har s\u00e4kerst\u00e4llts f\u00f6r persontrafiken<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\n
\n

Internationella f\u00f6rbindelser<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

Precisering av m\u00e5let<\/em><\/strong>: Verksamheten och tillv\u00e4xten i landskapets starka exportf\u00f6retag samt etableringen av nya f\u00f6retag f\u00f6ruts\u00e4tter konkurrenskraftiga persontrafikf\u00f6rbindelser till Europas anslutningsflygplatser och \u00f6ver Kvarken. Anslutningsf\u00f6rbindelserna till Helsingfors-Vanda kan inte ers\u00e4ttas med t\u00e5gtrafik under de n\u00e4rmaste \u00e5rtiondena.<\/p>\n\n\n\n

Beskrivning av nul\u00e4get<\/em><\/strong>: Innan covid-19-pandemin var flygresor tur och retur till Europas stora st\u00e4der m\u00f6jliga under en arbetsdag. Anslutningsflyg kunde f\u00e5s p\u00e5 samma biljett och med sk\u00e4liga bytestider p\u00e5 anslutningsflygplatsen. Mellan Vasa och Ume\u00e5 finns det en regelbunden f\u00e4rjef\u00f6rbindelse.<\/p>\n\n\n\n

Beskrivning av m\u00e5lbilden<\/em><\/strong>: Vasa flygplats har f\u00f6rbindelser till minst tv\u00e5 anslutningsflygplatser och Karleby-Jakobstads flygplats till minst en anslutningsflygplats p\u00e5 s\u00e5dana tider att det \u00e4r m\u00f6jligt att ansluta sig till den internationella v\u00e5gen. F\u00f6rbindelserna \u00e4r tryggade p\u00e5 l\u00e5ng sikt. Vid sidan om f\u00e4rjetrafiken m\u00f6jligg\u00f6r elflygtrafiken snabba f\u00f6rbindelser \u00f6ver Kvarken.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

Flygf\u00f6rbindelsen till Helsingfors-Vanda-flygplats m\u00f6jligg\u00f6r framf\u00f6r allt en smidig och snabb anslutning till internationella anslutningsflyg.<\/mark><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\n

Nationella f\u00f6rbindelser<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

Precisering av m\u00e5let<\/em><\/strong>: N\u00e4r det g\u00e4ller nationella persontrafikf\u00f6rbindelser \u00e4r i synnerhet f\u00f6rbindelserna mellan regioncentrumen i \u00d6sterbotten och de st\u00f6rsta landskapscentrumen i Finland viktiga och betj\u00e4nar fr\u00e4mst arbetsrese- och fritidstrafik.<\/p>\n\n\n\n

Beskrivning av nul\u00e4get<\/em><\/strong>: De nationella persontrafikf\u00f6rbindelserna mot Tammerfors och Ule\u00e5borg st\u00f6der sig p\u00e5 huvudbanans t\u00e5gtrafik, d\u00e4r serviceniv\u00e5n \u00e4r god. \u00d6sterbotten f\u00f6renas med de n\u00e4rmaste landskapscentrumen l\u00e4ngs landsv\u00e4gsn\u00e4tets huvudleder i riktning mot Jyv\u00e4skyl\u00e4. Huvudv\u00e4garnas serviceniv\u00e5 h\u00e5ller enligt den strategiska l\u00e4gesbilden f\u00f6r det nationella trafikn\u00e4tet (2021)<\/a> nationell medelniv\u00e5. Serviceniv\u00e5n f\u00f6r den l\u00e5ngv\u00e4ga busstrafiken har utformats enligt efterfr\u00e5gan enligt marknadsvillkor. Fr\u00e5n Vasa- och Jakobstadsregionen \u00e4r flygtrafiken det snabbaste f\u00e4rdmedlet till huvudstadsregionen, men dess betydelse \u00e4r st\u00f6rre inom internationell trafik \u00e4n inom inrikestrafik. F\u00f6rbindelsestr\u00e4ckan riksv\u00e4g 3 Laihela-Jalasj\u00e4rvi i enlighet med landskapets gemensamma vilja finns inte med i huvudledsf\u00f6rordningen<\/a>. I samband med beredningen av den riksomfattande trafiksystemplanen har f\u00f6rordningens funktionsduglighet utretts och det finns ingen orsak att \u00e4ndra den.<\/a>. <\/p>\n\n\n\n

Beskrivning av m\u00e5lbilden<\/em><\/strong>: Kollektivtrafikservicen fungerar som en enhetlig helhet och den har kraftig efterfr\u00e5gan, vilket m\u00f6jligg\u00f6r verksamhet p\u00e5 marknadsvillkor. Restiderna inom t\u00e5gtrafiken har blivit kortare och huvudv\u00e4garna har med personbilstrafiken konkurrenskraftiga stomf\u00f6rbindelser n\u00e4r det g\u00e4ller busstrafiken d\u00e4r effektiva anslutningsf\u00f6rbindelser har s\u00e4kerst\u00e4llts. \u00c4ven en kostnadseffektiv och koldioxidneutral flygtrafik betj\u00e4nar de nationella f\u00f6rbindelserna.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/a>
Bildtext<\/mark>: Landsv\u00e4gs- och j\u00e4rnv\u00e4gsn\u00e4tets huvudleder samt det \u00f6vriga riks- och stamv\u00e4gn\u00e4tet och bann\u00e4tet. K\u00e4lla: Trafikledsverket<\/a>P\u00e5 bilden har landskapets vilja om att inlemma riksv\u00e4g 3 p\u00e5 str\u00e4ckan Laihela-Jalasj\u00e4rvi i n\u00e4tet lagts till.<\/mark><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

F\u00f6rbindelserna mellan centrumen \u00e4r snabba och smidiga<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\n
\n
\n
\n

Precisering av m\u00e5let<\/em><\/strong>: Med f\u00f6rbindelser mellan centrumen avses h\u00e4r f\u00f6rbindelsestr\u00e4ckor mellan kommun- och regioncentrum i \u00d6sterbotten samt arbets- och studieresor \u00f6ver landskapsgr\u00e4nserna, s\u00e5som Vasa-Sein\u00e4joki och Jakobstad-Karleby. F\u00f6rbindelserna mellan centrumen fungerar som anslutningsf\u00f6rbindelser till kollektivtrafikens riksomfattande stomf\u00f6rbindelser.<\/p>\n\n\n\n

Beskrivning av nul\u00e4get<\/em><\/strong>: Trafiken mellan centrumen \u00e4r kraftigt personbilsdominerad, vilket framh\u00e4ver inte bara betydelsen av huvudn\u00e4tverkets utan ocks\u00e5 regionv\u00e4gsn\u00e4tets skick och underh\u00e5ll. Detta \u00e4r ocks\u00e5 en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att kunna ordna en effektiv kollektivtrafik. F\u00f6r n\u00e4rvarande g\u00f6r kollektivtrafiken det m\u00f6jligt att under byr\u00e5arbetstid, men serviceniv\u00e5 \u00e4r inte konkurrenskraftig i f\u00f6rh\u00e5llande till personbilstrafiken<\/p>\n\n\n\n

Beskrivning av m\u00e5lbilden<\/em><\/strong>: Ett f\u00f6rb\u00e4ttrat v\u00e4g- och j\u00e4rnv\u00e4gsn\u00e4t g\u00f6r det m\u00f6jligt att ordna effektiv kollektivtrafik. Anv\u00e4ndningen av kollektivtrafik har \u00f6kat, biljetterna kan samanv\u00e4ndas och informationen finns tillg\u00e4nglig enkelt och mobilt.<\/p>\n\n\n\n

—<\/p>\n\n\n\n

Bildtext: S\u00f6dra \u00d6sterbottens NTM-centrals f\u00f6rslag till m\u00e5l f\u00f6r kollektivtrafikens serviceniv\u00e5 inom centralens befogenhetsomr\u00e5de. I samband med arbetet har \u00d6sterbottens och grannlandskapens viktigaste centrum identifierats med tanke p\u00e5 kollektivtrafikutbudet. K\u00e4lla: S\u00f6dra \u00d6sterbottens NTM-centrals plan f\u00f6r kollektivtrafikens serviceniv\u00e5, 2018. Etel\u00e4-Pohjanmaan ELY-keskuksen joukkoliikenteen palvelutasosuunnitelma, 2018<\/a><\/mark><\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/a>
<\/span><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Innovativa trafiktj\u00e4nster p\u00e5 landsbygden och i st\u00e4derna underl\u00e4ttar mobiliteten f\u00f6r alla<\/strong><\/strong><\/p>\n\n\n\n

\n
\n

Precisering av m\u00e5let<\/em><\/strong>: Med innovativa trafiktj\u00e4nster avses h\u00e4r i st\u00e4derna, som till\u00e4gg till den traditionella kollektivtrafiken, till exempel anropsstyrd kollektivtrafik, samanv\u00e4nda bilar samt system f\u00f6r stadscyklar och elsparkbr\u00e4den. P\u00e5 landsbygden inneb\u00e4r nya mobilitetstj\u00e4nster huvudsakligen att offentliga transporter och informations-, biljett och avgiftssystem som st\u00f6der dem \u00f6ppnas s\u00e5 att de blir tillg\u00e4ngliga f\u00f6r alla.<\/p>\n\n\n\n

Beskrivning av nul\u00e4get<\/em><\/strong>: Efterfr\u00e5gan p\u00e5 traditionell kollektivtrafik har minskat utanf\u00f6r stadsomr\u00e5dena. P\u00e5 stadsomr\u00e5dena \u00e4r efterfr\u00e5gepotentialen st\u00f6rre, men nya mobilitetstj\u00e4nster finns tillg\u00e4ngliga bara i liten m\u00e5n. M\u00f6jligheterna f\u00f6r mobilitetstj\u00e4nster p\u00e5 glest bebyggda omr\u00e5den har utretts och m\u00e5nga m\u00f6jligheter har identifierats i att offentligt upphandlade transporter \u00f6ppnas. Praktiskt genomf\u00f6rande f\u00f6rekommer \u00e4nnu inte.<\/p>\n\n\n\n

Beskrivning av m\u00e5lbilden<\/em><\/strong>: Enligt m\u00e5lbilden \u00e4r urvalet av mobilitetstj\u00e4nster m\u00e5ngsidigare. I stadsregionerna utnyttjas bland annat paketering av trafiktj\u00e4nster, digitala l\u00f6sningar och sj\u00e4lvk\u00f6rande fordon. P\u00e5 landsbygden \u00e4r offentligt upphandlade transporter \u00f6ppna f\u00f6r alla och informationen om dem \u00e4r l\u00e4tt att tillg\u00e5. Genom att utnyttja digitaliseringen kan man f\u00f6rmedla och kombinera transporterna effektivt. Samarbetet mellan den offentliga sektorn och trafikbranschens f\u00f6retag har f\u00f6rt\u00e4tats. I forts\u00e4ttningen kommer v\u00e4lf\u00e4rdsomr\u00e5det att ha en betydande roll n\u00e4r det g\u00e4ller att utveckla transporttj\u00e4nsterna.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/a>
Bildtext: I digitalboxprojektet om transporter och mobilitet p\u00e5 landsbygden struktureras samh\u00e4llets transporter och vilka som ansvarar f\u00f6r dem. Genom att kombinera transporter \u00e4r det m\u00f6jligt b\u00e5de att spara kostnader och att erbjuda en b\u00e4ttre serviceniv\u00e5. K\u00e4lla: Projektets webbplats.<\/a> <\/mark><\/figcaption><\/figure><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Trafiksystemet reagerar effektivt p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i mobilitets- och transportbehoven<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\n
\n

Precisering av m\u00e5let<\/em><\/strong>: Mobilitets- och transportbehoven f\u00f6r\u00e4ndras st\u00e4ndigt. Det uppst\u00e5r b\u00e5de f\u00f6r\u00e4ndringar som kr\u00e4ver snabba \u00e5tg\u00e4rder, s\u00e5som nya f\u00f6retagsinvesteringars behov i fr\u00e5ga om trafiksystemet, och f\u00f6r\u00e4ndringar som f\u00f6ruts\u00e4tter l\u00e5ngsamma \u00e5tg\u00e4rder, till exempel f\u00f6r\u00e4ndringar som har att g\u00f6ra med befolkningens \u00e5ldrande eller attityder. Behov av att reagera orsakas dessutom bland annat av f\u00f6r\u00e4ndringar i finansieringsprioritering, lagstiftning, tryck p\u00e5 grund av klimatm\u00e5l, pandemier, handelns strukturf\u00f6r\u00e4ndring och politiska prioriteringsf\u00f6r\u00e4ndringar. Alla dessa b\u00f6r man kunna svara mot effektivt p\u00e5 olika regionniv\u00e5er. Centralt \u00e4r att verksamhetsmodellerna \u00e4r effektiva och att organisationer och viktiga intressentgrupper bedriver ett t\u00e4tt och koordinerat samarbete.<\/mark><\/p>\n\n\n\n

Beskrivning av nul\u00e4get<\/em><\/strong>: I \u00d6sterbotten bedrivs trafiksystemarbetet koordinerat av landskapsf\u00f6rbundet effektivt b\u00e5de p\u00e5 region- och landskapsniv\u00e5. Arbetsgrupperna samlas regelbundet och till st\u00f6d f\u00f6r verksamheten har man tillsammans med tv\u00e5 andra landskap och NTM-centralen i S\u00f6dra \u00d6sterbotten upphandlat ett konsultuppdrag. T\u00e4tt samarbete bedrivs med S\u00f6dra och Mellersta \u00d6sterbotten och ett samarbete med sex landskap \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng enligt V\u00e4stra Finlands gemensamma trafikstrategi.<\/a> F\u00f6r\u00e4ndringarna i mobilitets- och transportbehoven f\u00f6ljs upp, men uppf\u00f6ljningsmetoderna kan utvecklas.<\/mark><\/p>\n\n\n\n

Beskrivning av m\u00e5lbilden<\/em><\/strong>: Enligt m\u00e5lbilden har verksamhetsmodellen f\u00f6r trafiksystemarbetet i \u00d6sterbotten effektiverats b\u00e5de p\u00e5 region- och landskapsniv\u00e5. \u00d6sterbottens existerande och kommande behov har beaktats bra i det nationella trafiksystemarbetet. Uppf\u00f6ljningen av trafiksystemets tillst\u00e5nd \u00e4r organiserad och effektiva verktyg finns till f\u00f6rfogande f\u00f6r det.<\/mark><\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/a>
Bildtext: I trafiksystemarbetet kan \u00e5tminstone f\u00f6ljande niv\u00e5er identifieras: nationell (Trafik12), \u00f6ver landskapsgr\u00e4nserna, inom landskapet, regional och lokal. \u00d6sterbotten bedriver trafiksystemarbete \u00f6ver landskapsgr\u00e4nserna med grannlandskapen S\u00f6dra \u00d6sterbotten och Mellersta \u00d6sterbotten samt med det mera vidstr\u00e4ckta omr\u00e5det v\u00e4stra Finland.<\/mark><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Trafiksystemet m\u00f6jligg\u00f6r tillg\u00e4ngliga och sammanh\u00e4ngande resekedjor<\/strong><\/strong><\/strong><\/strong><\/strong><\/p>\n\n\n\n

\n
\n

Precisering av m\u00e5let<\/em><\/strong>: I \u00d6sterbotten \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att vid sidan om personbilismen ocks\u00e5 allt b\u00e4ttre utnyttja potentialen f\u00f6r andra f\u00e4rdmedel. I praktiken \u00e4r n\u00e4stan alla som f\u00e4rdas \u00e4r \u201dblandanv\u00e4ndare\u201d av olika f\u00e4rdmedel och n\u00e4stan alla resor best\u00e5r av kombinationer av olika f\u00e4rds\u00e4tt. I st\u00e4llet f\u00f6r att utveckla enskilda f\u00e4rdmedel borde man utveckla resekedjornas smidighet, vilket inneb\u00e4r till exempel att det \u00e4r l\u00e4tt att f\u00f6rflytta sig fr\u00e5n ett f\u00e4rdmedel till ett annat, gemensamma biljettsystem samt information i realtid. Resekedjornas tillg\u00e4nglighet framh\u00e4vs i och med att befolkningen \u00e5ldras.<\/p>\n\n\n\n

Beskrivning av nul\u00e4get<\/em><\/strong>: Planeringen som utg\u00e5r fr\u00e5n resekedjor \u00e4r \u00e4nnu p\u00e5 blygsam niv\u00e5 i hela Finland. I \u00d6sterbotten har man bedrivit utvecklingsarbete g\u00e4llande kollektivtrafik, g\u00e5ng- och cykeltrafik och i samband med det har ocks\u00e5 knutpunkternas funktionsduglighet beaktats. Brister f\u00f6rekommer i synnerhet vad g\u00e4ller samordning av tidtabeller, utbud av kollektivtrafikturer, samanv\u00e4ndning av biljetter, tillg\u00e5ng till och uppdatering av information samt knutpunkternas tillg\u00e4nglighet och anslutningarnas funktionsduglighet.<\/p>\n\n\n\n

Beskrivning av m\u00e5lbilden<\/em><\/strong>: Landskapets centrala resekedjor har definierats samt identifierats och de centrala bristerna i dem har \u00e5tg\u00e4rdats. Trafikmilj\u00f6n och -tj\u00e4nsterna \u00e4r tillg\u00e4ngliga och informationen i anslutning till den \u00e4r l\u00e4tt att tillg\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Bildtext: Enligt Resvaneunders\u00f6kningen (2016)<\/a> f\u00f6retas i \u00d6sterbotten i genomsnitt 2,5 resor per dygn och person och resornas sammanlagda l\u00e4ngd per dygn och person \u00e4r cirka 39 km. Personbilismens andel av b\u00e5de resm\u00e4ngden och reseprestationen \u00e4r anm\u00e4rkningsv\u00e4rt h\u00f6g.<\/mark><\/p>\n\n\n\n

…<\/mark><\/h3>\n<\/div>\n\n\n\n